kennethharblogg

(Om någon undrar så funderar jag på att gå en kurs där man lär sig rubriksätta ett blogginlägg.)


29 februari. Den mytomspunna skottdagen. Som bara dyker upp från ingenstans vart fjärde år när kroppen är helt rutinmässigt inställd på att det ska bli mars.
När jag var liten tyckte jag att det skulle vara jättehemskt att vara född den 29 februari eftersom man då bara skulle fylla år vart fjärde år. Och fortfarande så hör jag faktiskt andra resonera precis så. Men då har jag lite information till er.
Födelsedatumet 29 februari anländer bara en gång vart fjärde år, men definitionen av att fylla år är inte att uppleva sitt födelsedatum, utan att ha levt ett visst antal kalenderår sedan man föddes. Och ett kalenderår består ju som bekant av 365/366 dagar. Så barn som är födda 29 februari fyller år varje år. Tur, va?

Dock uppkommer ju problemet om när man ska fira sin födelsedag de år som inte är skottår.
28 februari eller 1 mars? Ja, vad är det egentligen för datum om exakt ett kalenderår?
Det är faktiskt inte helt uppenbart. Jag har tänkt på det nu en bra stund och har fortfarande inte riktigt fått klarhet i frågan. De som föddes i går kommer fira sin första födelsedag 28 februari nästa år. För dem består kalenderåret av 366 dagar. De som föds i morgon kommer fira sin födelsedag 1 mars nästa år. För dem består kalenderåret av 365 dagar. Så hur blir det för dem som föddes i dag?
Man skulle kunna tänka att eftersom 29 februari är en utvidgning av februari så borde samma sak gälla för den dagen som för övriga dagar i februari, det vill säga att kommande kalenderår består av 366 dagar, varför första och framtida "ickeskottårsfödelsedagar" borde firas 1 mars.
Å andra sidan kan man resonera som så att eftersom 29 februari är sista dagen i februari så borde födelsedagen firas den sista februaridagen varje år.

Slutargumentet från min sida blir att födelsedagen borde firas på det första datumet efter det sista datumet som barnet inte var fött, det vill säga den 1 mars de år som inte är skottår.




PS. Jag kunde ha gjort inlämningsuppgiften till fredag, men istället tänkte jag på när hypotetiska barn borde fira sin födesedag. Bra prioriterat!

Fick ett sms från Folktandvården:

Grattis du är nu Frisktandvårdskund hos Foltandvården Tullinge.

För det första: Utropstecken? Kommatecken? Nej?
För det andra: Grattis? Typ som att det har varit värsta urvalsprocessen där jag hade den extrema turen att bli antagen. Alla blir väl "antagna"? Brukar de inte säga på reklamen att "Alla har rätt till Frisktandvård... blablabla..."? Jag tror att de brukar göra det. Ja, bortsett från det där blablabla då'rå. Det hittade jag på själv.
Men oavsett. Grattis till mig? Jag betalar er nu 900 kronor om året när jag aldrig tidigare har betalat mer än 520 kronor per år. Gratulera er själva istället. (Och glöm inte utropstecknet!)

Vi vann. Eller vi skulle ha vunnit. Vi hade en vinnarrad nedplitad. Sen bytte jag två tecken med varandra och så blev det ingen vinst. Det känns ju inte direkt jättebra. Snarare dåligt. 
Men å andra sidan hade jag lika gärna kunnat ändra en förlust till en vinst, så sådant brukar jag inte älta så mycket. Men det värsta var att jag och Sebylicious spelade tillsammans. Så nu vann ju inte han heller. Det känns tungt. Sorry, Seb...


Natten var behaglig och det var skönt att inleda dagen i skolan. I går inledde jag inte dagen i skolan och då kom jag två timmar för sent. Växelfel, bristfällig information, överfulla bussar och halt väglag var bidragande faktorer till detta. Ett tag gick min mobil sönder också men sen var den hel igen.


AIK är nu i praktiken klara för slutspel. I och med dagens bortavinst mot Brynäs är Växjö Lakers nu nio poäng bakom med tre matcher kvar. Plus att det skiljer 28 mål. Det är klart!
Visste ni förresten att AIK har gjort flest mål av alla lag i Elitserien? Dessutom är det AIK-spelare som innehar förstaplatserna i både skytteligan och poängligan. Det kan visserligen finnas lite korrelation där, men ascoolt och najs är det likväl.



Dagens citat:

"Det bästa är om vi vinner för då förlorar jag inga pengar"

                                                                   - Sebylicious

Det känns inte ens speciellt att sova i skolan längre. Jag gör det så ofta numera att jag till och med kan somna. I dag är Davomundo med mig. Vi har precis blivit klara med Datorövning 4 och dagen till ära bepryddes framsidan på rapporten med hela fem bilder.
Smälter inte läraren nu, då kommer han fan aldrig göra det.

Senegals hetaste presidentkandidat inför den kommande sjuårsperioden är en 87-åring.
Det känns ju verkligen som att be om det. Jag undrar lite hur han själv resonerade där.
Typ "Jag måste spara på mig lite pengar till pensionen"?


Oj, oj, oj. USA brände några exemplar av Koranen. Seriöst, vem fan bryr sig? Tryck upp några nya exemplar om de 100 miljoner som redan finns inte räcker.


AIK slog Timrå med 8-2. Rikard Gynge gjorde fem mål. Jag tror att man brukar kalla det för utklassning. Timrå är supersämst i serien och AIK är en seger ifrån slutspel.


Knappast en nyhet kanske, men den nya layouten på pendeltågperrongernas informations-
tavlor ställer till problem. Nu kan man inte på avstånd se om tåget är försenat eller om det bara avgår om ett visst antal minuter (vilket det ju gör även när det är i tid). Jag hatar försämringar. Andra saker som har blivit sämre är för övrigt DN och math.su.se.



Veckans frågEstellening: Varför?

Ja, Dannys dräktshow var cool. Ja, låten var bättre än "In the club" (inte jättesvårt att överträffa dock). Ja, han kommer vinna i år. Det antar jag i alla fall. För så poppis är väl inte Ulrik Munther?
Men Lisa Miskovsky? Va? Hört talas om övergångar? Verserna och refrängerna var som två olika låtar. Pinsamt dåligt. Katastrofalt dåligt. Låten kanske egentligen var helt okej, men de osmidiga övergångarna förstörde den totalt.
Charlotte Perrelli bara femma? På riktigt?
Och Axel Algmark, mitt lilla skrälltips, gick inte vidare. Men där kan jag inte direkt påstå att jag klagar. Så här gick det i Kennethfestivalen denna vecka:

Till final
Charlotte Perrelli
Danny

Till Andra Chansen
Lotta Engberg & Christer Sjögren
Hanna Lindblad

Sist
OPA!


Nästa vecka är det Andra Chansen. I år ska slutspelsträdet "lottas fram". Ska vi gissa på att det är Christer Björkmans sätt att få sina två favoriter på var sin halva?

Sista ordinarie deltävlingen. De sista åtta låtarna. Danny vinner.
Alltså, jag skulle ju typ skratta på mig om han inte går till final. Men det kommer han ju göra så klart. Sådana här bidrag går alltid till final. Även om låten inte är en superhit. Vem som tar andra platsen? Jag skulle absolut säga Dynazty om vi inte redan hade en hårdrocksgrupp i finalen. Charlotte Perrelli kan absolut ta den, men min spontana känsla är att hennes låt inte kommer vara så bra. Samma sak med Lotta Engberg & Christer Sjögren. Det skulle vara jättekul om de gick till final, men det luktar tyvärr lite "Andra Chansen" även där. Själv kommer jag säkert att heja på Lisa Miskovsky, så hon lär väl åka ut i första rundan. Nej, jag drar till med en liten skräll istället. Axel Algmark. Han skrev sin låt i ett skolprojekt. Då bara måste den ju vara bra.

Mitt tips i helhet:

Till final: Danny och Axel Algmark
Till Andra Chansen: Charlotte Perrelli och Lotta Engberg & Christer Sjögren
Plats 5: Dynazty
Plats 6: Lisa Miskovsky
Plats 7: Hanna Lindblad
Plats 8: OPA!


Fyra rätt förra veckan.

Utdrag från min tenta:

"Med tanke på att data klumpar ihop sig i två... ja... klumpar... så skulle man kunna göra två separata linjära regressioner, en för varje klump."


Anders kommentar: "Bra!"

Anders hade bytt poängfördelning mellan vissa deluppgifter, vari det hela slutade med ett stabilt D på omtentan. Och med tanke på bakomliggande betygssystem så var D det optimala för mig. Det innebär nämligen att jag får C i slutbetyg i kursen! Och som en ren bonus så är min statistiska karriär räddad i och med att jag nu kan komma in på aktuarieprogrammet till hösten. Såvida jag inte missar de kommande två kurserna förstås, vilket i dagsläget känns lite 50/50.


Nu: Labb!

Men den här gången var vi ganska ensamma på festen. De flesta klarade sig faktiskt. Vissa fick inte ens någon anmärkning. Men inte vi då'rå. Vi fick en massa anmärkningar. Och en fet rest. Som vanligt. Trots att vi har suttit med labben i åtskilliga timmar.

"What doesn't kill you makes you stronger" brukar man säga. Och även om det är typ så långt ifrån sanningen man kan komma så är det det vi får hoppas på. Att vi blir starkare. För vi tappar alldeles för många tentapoäng just nu.


Powerplay. I min och Sebbes lilla tävling är det jämnare än någonsin. Efter tre omgångar har båda prickat in exakt lika många matcher (20) och dragit hem exakt lika mycket cash.
Noll kronor.


I övrigt är det fredag morgon och jag är inte ens trött.

Min syrra efter att jag kommit hem i eftermiddags:

- Jag måste fotografera dig.
- Varför då?
- Det är till skolan. Vi fick i uppdrag att fotografera en konstig person.

Jag var på studiebesök i dag. På Finansinspektionens huvudkontor. (Anlände dock 50 minuter för tidigt, varvid receptionisten kastade en hel del onda blickar på mig där jag satt helt ensam i ett hörn.)
Det mest positiva från studiebesöket: Man fick mackor.
Det mest negativa från studiebesöket: Mackorna innehöll russin.
I övrigt kan jag konstatera att även om aktuarieinriktningen är den jag primärt satsar på så kommer jag nog inte att vara en som inspekterar andra utan en som själv blir inspekterad. Botten av aktuariestegen - det är dit jag ska. Inga jäkla diplom som de snackade om. Jag ska stoppa in givna värden i en färdig modell och låta andra analysera resultatet. Det är mitt mål.

AIK:s mål mot division 1-laget Eskilstuna City resulterade i en stabil 1-0-seger. SM-guld i år?

Efter övernattning, skolplugg, ishockey och allmän trötthet så bestämde jag mig för att inte fira fettisdagen i år. Däremot uppmärksammade jag traditionsenligt den väldigt snarlika "Kenneth är fet"-tisdagen. Det är en grej som jag har infört här hemma. Man kan väl säga att själva essensen i det hela är att jag står framför spegeln och begrundar mitt fett. 

Dagen ska dock inte förväxlas med "Är du fet?"-onsdagen (där jag bara lägger en öppen fråga på bordet) eller med "Ja, det är jag"-torsdagen (där jag besvarar ovan nämnda fråga).

Det blev varken det ena eller det andra. Således blev det ett tredje alternativ. Nämligen att gå till soffs. Och jag sov faktiskt fem timmar i natt. Det är betydligt mer än jag brukar göra när jag sover över i skolan. Just det, jag glömde nämna det. Jag sov över i skolan.
Jag sov faktiskt väldigt gott. Normalt sett brukar jag vakna flera gånger under natten, men den här gången fick jag mig en kontinuerlig sömnperiod. Första gången jag vaknade till var vid sextiden. Nästan lite dråpligt faktiskt. Jag drömde att jag vaknade. Skrek "Neeeeeeeej!" för att jag hade vaknat. Vaknade på riktigt av att jag skrek.

Nu har jag lite egentid tills David kommer (vilket han gör?), och tänkte börja på den där summeringen. Tror ni att det uppskattas om jag formulerar all text i form av smileysar?

Med dryga 20 minuter kvar till deadline skickades labbrapporten in. Och då hade vi ändå haft tid för lite rosa bollar och vilda möss!
Så det var ju bättre än planerat. Nu står jag i valet och delvis även i kvalet mellan att skriva ett summeringsförslag till mitt kommande kandidatarbete och att börja på labb 4.
Spontant känns summeringsförslaget mest motiverande.


På tal om ingenting, borde man inte säga "beskurna" istället för "beskärda"?

Tre nätter i rad har jag somnat klockan tio för att sedan vakna upp jättetidigt dagen efter, trots att jag varit ledig. Men i dag kan jag så klart inte somna, när jag ska upp kvart över sex.

Pall to the a, liksom.

Nja. Särskilt bra var det ju inte. Det var faktiskt bara Molly Sandén som höll måttet. Jag gillade texten och känslan med vilken hon sjöng. Björn Ranelid var ett jävla skämt. Och inte ett roligt sådant. Men det är lite lustigt. Utan Björn Ranelid hade Sara Li kommit typ sjua i deltävlingen. Utan Björn Ranelid hade hon gått till final i Kennethfestivalen. Nu: inte ens nästan.
Nej, istället gick det så här:

Till final
Molly Sandén
Andreas Johnson

Till Andra Chansen
Love Generation
Youngblood

Sist
Maria BenHajji


Bara åtta låtar kvar nu. Jag utgår från att Christer Björkman har sparat de bästa låtarna till sist - så att de blr utslagna av Danny Saucedo.

Då var det dags igen. Förra veckan hade ett bra startfält, men på förhand känns den här veckans startfält ännu hetare. Eller vad sägs om Molly Sandén i en mäktig powerballad, Andreas Johnson i ännu en popdänga och sen en upphaussad författare som grädde på moset? (By the way, vem fan har grädde på sitt mos? Fy fan, vad äckligt!)
Utöver ovan nämnda trio gör Love Generation comeback, en nykomponerad pojkgrupp äntrar scenen och en webbjoker gör ett försök i rutan. Och Mattias Andréasson har säkert en helt okej låt, han också.

Mitt tips i helhet:

Till final: Molly Sandén & Andreas Johnson
Till Andra Chansen: Youngblood och Björn Ranelid featuring Sara Li
Plats 5: Mattias Andréasson
Plats 6: Love Generation
Plats 7: Maria BenHajji
Plats 8: Carolina Wallin Pérez


Hittills har jag haft ett rätt per deltävling...

Var hos tandläkaren i går. Inga hål! Ingen tandlossning! Inte ens hälften så mycket tandsten som förra året! Men jag hade ett lite annat problem.

"Du biter för hårt på kamerasladden. Den glider."

Eh... okej? Jag stängde bara munnen?

"Du biter fortfarande för hårt. Bit lösare!"

Mina tänder typ snuddar lätt vid sladden?

"Du biter konstigt på något sätt. Vi får ta fyra bilder till."

Jaja, whatever. Det lär ju inte direkt vara någon vidare stark strålning.

"Det blir ju lite mycket strålning för dig nu..."

-.-






Lite senare fick jag även en kallsup av bedövningsmedlet.

"Den här tentan är anonym..."      Nä, du skojar! Anonym? Oj, det var nytt!      "Ni får inte skriva namn på papprena som ni lämnar in..."      Nähä, det menar du inte.      "Bara koden..."      Jaha, men vilken tur att du sade det! Annars hade jag säkert glömt bort det, sjätte terminen och allt.
"Skriv på omslaget hur många papper ni lämnar in"      Men snälla, vi vet. Kan vi få komma igång eller? Tiden går.      "Ja, nej, men annars är det väl bara att..."      ÄNTLIGEN!      "Jag heter Hans..."      MEN FÖR I HELVETE GUBBJÄVEL!!!          



Till mitt försvar så satt jag faktiskt tiden ut. Och fick stressa på slutet!

Jag har äntligen hittat en till spelberoende person! Sebastian (eller Sebylicious som han envisades med att bli kallad när han dök upp i min dröm häromnatten) har upptäckt spelandets dragningskraft och tjusning. I dag spelade han sin första Powerplaykupong och tanken är väl att vi ska ha någon slags tävling och föra lite statistik och så där. I dag slutade båda på 7 rätt, det vill säga 1 rätt ifrån den sköna synen av kosing som trillar in på kontot. Fan, Växjö! Var ni tvungna att vänta till straffläggningen?


I övrigt så spelade jag badminton i dag. Med betoning på bad. Två av mina skilda umgängeskretsar drabbade samman när Anna mötte David, David mötte Anna och jag mötte en knämenisk stor som en stekpanna. Men det var rätt kul. Jag kom dessutom igång lite på slutet. Vann sista matchen med 15-0.


PS. Gissa vad jag inte ens har börjat titta på trots att det är torsdag kväll!
Just det, inlämningsuppgiften till imorgon. Jag var inte ens med på föreläsningen när den bakomliggande teorin gicks igenom. Jag tror nog att jag, för att citera Billy, "vaskar den".

Anders Björkström har gjort det igen. Konstruerat en omänskligt svår tenta i kursen Linjära statistiska modeller. Och givit den till mig.
Hur ska vi "icke elit"-studenter någonsin klara oss? Katastrofalt. Så kan man väl beskriva det.
Förra gången var teoridelen svår. Den här gången klarade jag knappt problemdelen. Och sen så var teoridelen om möjligt ännu svårare än förra gången. Nej, usch. Nu blir jag inte antagen till min masterutbildnig till hösten :(

Men än är inte burklocket påskruvat. Det finns fortfarande en liten chans att jag klarar mig. Det visade sig nämligen att min helgalna chansning på en totally wickedywack uppgift var helt rätt, och därmed har jag åtta poäng på teoridelen. Får jag två tröstpoäng utöver det så går det faktiskt vägen.

Men får jag inga poäng så kan jag ju alltid bli polis. Då behöver man inte behärska matematiken. Under ett gästföredrag i Gymnasiet hördes nämligen följande av polisen som besökte oss:
"Hittills i år har vi haffat 110 ungdomar för droginnehav. I 99.9 procent av fallen så har det handlat om hasch, men sen har det varit några fall med heroin, ecstacy, cannabis..."


Domen kommer nästa fredag.

2010 spenderade jag dagen med min hypotetiska flickvän. 2011 spenderade jag dagen med min imaginära flickvän. I år slog jag dock på riktigt stort och spenderade dagen med min flickvän gjord av plast. Det är helt sjukt hur bra vi passar ihop.
Hon är vacker som få, men vet typ inte om det. Och hon säger inte så mycket, vilket är perfekt. Men framför allt har vi så himla kul ihop. Vi har alltid en massa äventyr för oss. Vi gillar att vara aktiva, att röra på oss. Eller ja, jag gillar att röra på mig. Hon brukar mest vilja ligga stilla i sängen hela dagen.
Men vi brukar kompromissa det där ganska bra faktiskt. 

Hon blir typ aldrig arg heller. Det var en gång när jag lite omotiverat kallade henne slyna och körde in nageln i ögat på henne som hon reagerade och började pysa lite lätt, men annars har det varit lugnt på den fronten.

Ja, jag kan väl inte säga annat än att jag älskar hennes djup... att jag älskar henne djupt...  
och att hon får bo kvar under min säng hur länge hon vill.

Puss på dig Petronella-Sofie!

Du och jag mot evigheten 

Återlämning av laboration 2. Alla fick rest igen. Och den här gången var det nog verkigen Alla med stort A (inte att förväxlas med Allah, en påhittad gud som inte finns). Det känns som ett omöjligt projekt att klara sig från rest i den här kursen. Vi var verligen supernoggranna, lade ner väldigt många timmar på rapporten. Men det räckte alltså inte. En poäng i sjön. Ja, för den här gången var det inga muntra tongångar i returmejlet. Förra gången var det "Det var inte så mycket ni behövde ändra. Ni får två poäng." Den här gången var det "Jag godkänner med viss tvekan datorövning 2". Och han nämnde ingenting om några poäng.

Men en positiv grej tar vi med oss i alla fall. På ett ställe i rapporten hade Jan-Olov skrivit - läs och häpna - "Bra".


Jag funderade på att rama in det, men övergav rätt snabbt den idén eftersom det var lite svårt att se vad det stod på grund av alla omkringliggande kommentarer om hur fel allting annat var.

Två par strumpor. Robusta vinterkängor. Långkalsonger. Dubbla knäskydd. Två tjocktröjor. Vinterjacka. Tre par handskar. Dubbla mössor.

Och ändå frös jag!

Det var helt sjukt. Jag bar mer tyg än en sjuårig skräddare i Brunei, och kunde knappt känna mina egna tår. Inte ens när jag rörde dem. Och då var det ändå veckans varmaste dag.
Men jag gjorde i alla fall ett gott jobb med att räkna antalet besökare på Skytteholms IP.
Hade stenkoll! Så det kändes skönt. Något som också kändes skönt var att AIK äntligen fick vinna en försäsongsmatch. De typ krossade Gefle med 3-1.

Här hemma har pluggandet uteblivit, träningen skjutits upp ännu en vecka, medan rummet nu står ostädat sedan mitten av december.

 Och som vanligt är jag fet...

David Lindgrens låt skrevs ursprungligen till Danny, men nobbades av honom. Förstår inte riktigt det. Redan efter första refrängen tänkte jag "Danny hade kunnat vinna med den här låten". Och med tanke på vad han ställde upp med förra året så tror jag knappast att hans låt i år är bättre än David Lindgrens. Men vi får väl se.
Överlag så tyckte jag att det var en bra deltävling. Ingen låt var riktigt dålig. Inte direkt som förra veckan där allt och alla sög (men där Metrokrönikören av outgrundlig anledning tyckte att deltävlingen var "den bästa någonsin").
Ett svårt beslut för Kennethkommittén men till slut blev domen följande:

Till final
Timoteij
David Lindgren

Till Andra Chansen
Mimi Oh
Sonja Aldén

Sist
Andreas Lundstedt



Nu har vi fått höra hälften av låtarna, men jag tror inte att vi har hört vinnartlåten än.
Christer Björkman vill ju att Danny ska vinna i år, så det kommer förmodligen bli så.
Sett till låtarna som hittills gått till final så skulle för övrigt en mäktig ballad kunna få ganska många poäng i finalen. Tror vi på Molly nästa vecka eller?

Ett spännande startfält på pappret. Det kan nog bli en ganska bra deltävling i kväll.
Skulle Thomas Di Leva verkligen ställa upp om han hade en dålig låt? Skulle Sonja Aldén göra comeback med en skräplåt? Om jag var i deras situationer skulle jag se till så att jag hade en riktig dänga att visa upp.
Timoteij kan jag dock mycket väl tänka mig axlar en skitlåt. Andreas Lundstedt kan nog vara helt okej, men får det tufft i ett svårt startfält.
Tydligen är Ulrik Munther någon slags superstjärna och traditionsenligt brukar det gå bra för de unga stjärnskotten.
Övriga tre bidrag får agera utfyllnad.

Mitt tips i helhet:

Till final: Thomas Di Leva och Sonja Aldén
Till Andra Chansen: Ulrik Munther och Timoteij
Plats 5: Andreas Lundstedt
Plats 6: Top Cats
Plats 7: Mimi Oh
Plats 8: David Lindgren

Är det värt att börja äta tandkräm som mellanmål för att slippa borsta tänderna?

... eller hur man sover sked med en lodis.

I dag "skolkade" jag från min andra fredagsföreläsning i rad. Valde istället att gå på en specialföreläsning som jag trodde skulle handla om myntkast och sannolikhetsteori, men som istället visade sig handla om någonting helt annat (vet dock inte vad). Föreläsaren var en småfet amerikan och publiken bestod av masterstudenter, doktorander och professorer.
Ja, och så var jag och Sebbe där också. Awesome.

I förrgår var jag och Davomundo med i en slags undersökning, ett socialt spel, där man tjänade pengar om alla deltagare var osjälviska men där man kunde tjäna mer om man själv var självisk. Jag hade turen att hamna med ett gäng idioter och drog hem drygt 266 enheter, vilket sedan omvandlades till 80 kronor. Davo var också ganska lyckosam och slutade på 72 kronor. Nu blir det KTH-mackor nästa vecka!

-------------------------------------------------------------------------------------------------

(15 läsare och ingen kommenterade föregående inlägg. Jag visste att jag skulle ha förespråkat barnmisshandel istället.)

-------------------------------------------------------------------------------------------------

I övrigt har det varit en lång skolvecka med mycket plugg och många sena kvällar. I måndags sov jag ju till och med över (along with Davodinho). Och som ni kanske kommer ihåg så var det någon skäggig snubbe som hade lagt sig i soffan där vi brukar sova. Jag befarade först att det var en uteliggare (som tröttnat på de första två stavelserna), men det visade sig senare vara en av skolans lärare.


Veckans roligaste: När Anders Björkström sade [négativt] åtta gånger i en och samma mening.

Här kunde man tidigare läsa ett djupt ironiskt inlägg, men då alla inte förstod ironin har inlägget ersatts med en bild på bajs.






Men nu får ni inte tro att jag liknar mörkhyade med bajs eller att jag tycker att de är som bajs. Nej, det gör jag verkligen inte. Jag tyckte bara att det var kul med en bild på bajs.

Sedan är det ju i och för sig så att vissa personer har en hudfärg som kan liknas med färgen på bajs och att man kanske beskriver den personen som bajsbrun. Och sen är det ju så att vissa människor har en speciell lukt. Vissa luktar vanilj, vissa luktar ananas och vissa luktar avföring. That's life.

Så på rent matematiska grunder så finns det ju vissa personer som faktiskt både ser ut och luktar som bajs. Men det gäller bara en liten andel. De flesta mörkhyade är bara helt vanliga människor...

Som ni märker försöker jag dra ut på det här 1000-firandet så länge som möjligt. För det blir nog inget nytt milenniumskifte här på bloggen. Jag vet att jag skrev "Mot 1000 nya inlägg!" i gårdagens inlägg, men jag har tänkt om lite där och satsar nu istället på 340. Bara så att ni vet.

Men jag ska erkänna att jag skäms lite. Jag har skrivit 1000 inlägg och ändå har jag inte varit det minsta provokativ. Det måste det bli ändring på. Från och med i morgon ska jag vara provocerande och väcka anstöt helt utan anledning! Men nu kommer en liten minidikt:


Visste ni att jag kan räkna?
Jo, jag kan det, ska vi slå vad?
Tror du mig ej så kan vi slå vad
Men helst vill jag inte slå vad


Ja, den där var ju uppenbarligen ihopslafsad på 20 sekunder, men vafan, det är ju onsdag.

Wow. I dag når jag en riktig milstolpe. Det här är mitt tusende inlägg på bloggen. Mitt tusende inlägg! Kan ni fatta det? Det är ju helt otroligt! Jag kommer fortfarande ihåg när jag skrev mitt allra första inlägg här på kennethharblogg. Typ "Vad fan är det här för skit? Publicera inlägget? Det vill jag väl inte göra?!"


1000 inlägg. Det här måste vi nästan fira. Jag vet att cirka hälften av mina läsare är nykterister, men om ni någon gång ska prova på alkohol så är väl det här det perfekta tilfället?
Jag skulle definitivt ha tagit mig ett glas skumpa om jag inte redan hade borstat tänderna.


Mot 1000 nya inlägg!

Jag missade inlägg 666. Jag missade inlägg 777. Jag missade inlägg 888. Men nu, kära läsare, så är jag mer än medveten om hur många inlägg jag har skrivit på bloggen.

Och det som är så coolt med nior är ju att om man vänder dem upp och ner så ser de ut precis som sexor. Jo, jag lovar, det är sant! Och vänder man upp och ner på Djävulen så rinner blodet ner i huvudet, vilket förklarar den röda färgen. Hur logiskt som helst när man bara har sovit en halvtimme natten innan.

Men ännu större än Djävulsk symbolik är symmetrin i själva talet. Tre nior på rad. Det är nästan poetiskt vackert när man reflekterar över det.

Och alla vet vi ju vad som kommer efter 999...

Första labben lämnades in. Vi kände oss självsäkra. Vi hade gjort det som krävdes och hade varit petnoga och precisa i våra definitioner.
I dag var det återlämning. Där satt vi rakryggade på våra stolar, kände oss väl till mods, med två säkra poäng hemräknade till tentan. Så fick vi tillbaka labben. Fick en fet jävla rest!
Och inte nog med det! Avdrag poängmässigt. Vi tappade en given poäng till tentan!
Men han var ganska hård i sin rättning verkar det som. Nästan hela klassen fick rest. Snopet lunkade vi upp till datorsalen för att komplettera de små men många saker han kommenterat. Skickade in den på nytt. Hoppades att vi skulle få åtminstone en poäng till tentan. Men så fick vi ett mejl några timmar senare.

"Det var inte så stora förändringar som behövdes. Ni får 2 poäng till tentan."

Lyckorus typ.


Nu har det blivit dags för årets första övernattning i skolan. Men då någon skäggig jävel i uteliggarklädsel har lagt beslag på soffan så blir det nog till att sova på golvet :(

Just det. Jag har glömt att säga det. Jag har blivit vegan. Från och med nu tänker jag inte livnära mig på någonting annat än KTH-mackor!
Fast ja, jag får ju ta bort osten och skinkan. Och skrapa bort smöret. Sen är jag lite osäker på om det där brödet innehåller mjölk eller inte.

Men den där paprikabiten i mitten, den är det jag som lägger beslag på!

Som ni säkert kommer ihåg så publicerade jag en dikt om en dvärg i tisdags. (Om ni inte kommer ihåg eller helt enkelt inte har läst den så kan ni scrolla ner en liten bit så hittar ni den.) Och det finns en historia bakom dikten.

I "Övningsprojekt B" i min senaste kurs så jobbade jag i grupp med Anna och Dragos.
Vi gjorde allt arbete på Dragos inloggningsprofil och jag frågade därför om jag kunde få hans inloggningsuppgifter. Han ba: "Aa, visst. Gå inte in på några porrsidor bara."
Senare den eftermiddagen skickade jag (så klart) ett sms till Dragos:


Oooh! Hittade precis fetaste porrsidan på nätet. Typ dvärgfetisch och grejer. Du bara måste se det här!


Han svarade strax därpå:


O fan nice! Vi får ta och studera dvärgarna på onsdag kväll.


Inte riktigt den reaktion jag hade väntat mig, men okej. Jag skrev tillbaka:


Jag sparar ner några bilder och lägger på ditt skrivbord så kan du se dem direkt när du loggar in.


Inget svar från Dragos, så jag skapade en mapp kallad "Dvärgar" och lade mitt på hans skrivbord. Men det skulle ju vara lite tråkigt om mappen var tom. Så därför skrev jag dikten.
Jag såg sedan till att befinna mig i datorsalen nästa gång han loggade in. Jag hoppades se paniken i ögonen när det visade sig att jag "menat allvar". Jag kikade spänt på hans ansikte när han tryckte på "Log in"-loggan. Men ingen panik. Ingen reaktion. Inte någonting alls. Han märkte det inte ens! Mitt på skrivbordet. Ingenting runtomkring. Det absolut första man ser. Men nej. Han märkte ingenting.

En månad senare hade han fortfarande inte märkt något och jag började ge upp hoppet. Då fick jag plötsligt ett mejl från honom med hälsningsfrasen "Dvärg-power!". Äntligen har han upptäckt dikten, tänkte jag. Men nej, han hade bara kommit ihåg sms:et.

Där dog allt hopp. Men sen. Ytterligare två veckor senare. Då hände det. Han upptäckte dikten! Han kom in efter föreläsningen och sade "Jag såg din dikt. Den var bra."

Jag blev varm inombords.

Efter förra årets monsteröppning gick Christer Björkman tillbaka till att samla allt skräp i första deltävlingen. Seriöst, fy fan vad dåligt det var! Att behöva välja två finalister bland dessa är en skam. Men okej, så här gick det i Kennethfestivalen den här veckan:


Till final
Loreen
Sean Banan

Till Andra Chansen
Afro-Dite
Marie Serneholt

Sist
Thorsten Flinck


Festivalen i övrigt? Inget öppningsnummer, en töntig jävla gångbana fram till scenen, ett meningslöst femsekundersinslag innan numret börjar och en programledartrio som saknar kemi. Ser redan fram emot nästa vecka!

Det är alltid svårt att tippa utgången i Melodifestivalen. Och när man inte ens har hört låtarna så blir det ju nästintill omöjligt. Men här är mina tankar inför kvällen:

Afro-Dite har fått en gratisbiljett till final, men jag tror faktiskt inte att de utnyttjar den. Jag tror snarare att deras låt kommer vara rätt anonym. Jag tänker lite "Shirley's Angels" från förra året. Men en comeback är en comeback, och de kommer att få röster. Tillräckligt många för att gå till Andra Chansen.
Mitt finaltips ger jag istället till "Dead by April". Jag tror faktiskt att de kan överraska positivt. Trallvänlig rock kan vara väldigt framgångsrikt under rätt förutsättningar.
Den andra finalbiljetten får nog Sean Banan och Loreen slåss om. Låtmässigt tror jag inte att "Bananen" knäcker Rihannainspirerade Loreen. Men Loreen hade en bra låt redan förra året och gick då bara till Andra Chansen. Sean Banan är trots allt mer folkkär, varför han får mitt tips.
Thorsten "Min låt är för bra för Melodifestivalen" Flinck faller pladask på marken. Och inte för att låten är för bra.


Mitt tips i helhet:

Till Final: Dead by April & Sean Banan
Till Andra Chansen: Loreen & Afro-Dite
Plats 5: The Moniker
Plats 6: Abalone Dots
Plats 7: Marie Serneholt
Plats 8: Thorsten Flinck

Gladiatorerna i all ära, men i kväll klockan 20 är det Melodifestivalen som gäller. Jag tänker till och med hoppa över sista perioden i matchen Modo - AIK.
Men jag har ändå inga större förhoppningar. Svenska folkets åsikt brukar skilja sig från min ganska markant. Faktum är att sedan Carola vann med "Evighet" år 2006 så har min favorit inte ens gått till final. Ett väldigt skralt facit. Eller vad sägs?


2007: "(Åh) När ni tar saken i egna händer", After Dark - Femma i sin deltävling
2008: "Alla gamla x", Face-84 - Sist i sin deltävling
2009: "Kärlekssång från mig", Markoolio - Sexa i sin deltävling
2010: "Human Frontier", Neo - Utslagen i Andra Chansens första omgång
2011: "Lucky You", Linda Sundblad - Sexa i sin deltävling


Inget vidare. Så i år tänker jag skapa min egen Melodifestival, "Kennethfestivalen", där jag samlar mina favoriter och där den enligt mig bästa låten kommer att vinna.

Men jag tänker även försöka mig på att tippa hur det kommer gå "på riktigt".

Strul i trafiken, bitande kyla, risk för halka vart man än går. Men det finns en väldigt positiv grej med snökaoset som råder. Man kan komma undan med nästan vad som helst.


- Har du kissat på dig, Kenneth?
- Nej, jag ramlade i en snöhög.
- Det luktar som om du har kissat på dig.
- En hundkissnöhög.



- Vad mycket mjäll du har, Kenneth!
- Nej, det är inte mjäll. Det är snö.
- Men du hade ju mössa på dig när du kom in.
- Nej, det var ingen mössa. Det var snöslask.



- Varför har du inte gjort inlämningsuppgiften, Kenneth?
- Jag såg inte talet.
- Vadå "såg inte talet"?
- För all snö.

Jag funderar på att pensionera måndagar och torsdagar helt. Jag orkar bara inte hålla mig vaken. Det går inte. På söndagar och onsdagar går jag och lägger mig tidigast klockan tre, för att sedan gå upp kvart över sex. Ofta blir det bara en dryg timmes sömn. Och då orkar jag inte hålla mig vaken på kvällen. Jag gör verkligen inte det.
Men det är värt det ändå, tycker jag. En onsdags- eller söndagskväll är mer skön än morgonen därpå är oskön. Inbillar jag mig i alla fall. Och är man för övrigt någonsin pigg när man går upp kvart över sex?

Som ni säkert har förstått så sitter jag nu här och kämpar för att hålla ögonen öppna (eftersom det är torsdag). Och jag skulle väldigt gärna stänga dem inom närmsta sekund. Men först måste jag göra inlämningsuppgiften till i morgon. För den har jag ju förstås inte ens börjat med.

Är det någon som vet vad det här "statistika" är för något?

"Nej, David, du ser inte ut som en transa... Kom igen, nu skickar vi in labben!"

Jag har visst blivit besatt av Vampire Diaries. Det insåg jag i går kväll när jag började misshandla mig själv för att jag var så trött att jag inte orkade se fler avsnitt. Det var ju så spännande! Men tre utslagna tänder och ett blodigt påslakanset senare så insåg jag att jag på det här sättet istället fick njuta av spänningen en extra dag.
Den insikten gjorde mig emellertid förvånansvärt pigg, varför det hela slutade i att jag drog i gång en helt ny random serie som pågått i åtta år och som jag nu måste följa till slutet. Problemen jag har alltså...


I går var det 31 januari och då kändes 15 februari väldigt avlägset. En annan månad. Men nu känns det helt plötsligt nära. Om två veckor. Då smäller det. Min första omtenta. Normalt sett börjar jag ju inte plugga till en tenta förrän dagarna innan, men normalt sett har jag ju ett skyddsnät i form av en omtenta. Det har jag inte nu. Missar jag den här tentan så får jag inte mitt diplom och måste i sådana fall vänta ända tills nästa år. Så det kanske kan vara värt att börja plugga redan nu.

Eller sen kanske. Det skulle ju också funka förstås. Det skulle nog till och med vara bättre faktiskt. För just nu har jag ju lite andra planer om man säger så. Vampyrliknande planer.

Vampire Diaries Season 2 Finale coming up!