Bloggen tar sommarlov!


Dags för sommarlov här på bloggen. Och som de flesta av er vet så väntar därför ett långt och tråkigt inlägg. Ni som läser det här i september, ni kan sluta läsa nu. Det är inte värt det. Om ni vill kan ni scrolla ner till det helfestliga inlägget om den småleende smileysen. Jag lade ner rätt mycket tid på det.

Annars har säsongen i sin helhet varit ganska svag. Topparna har funnits där, men dalarna har varit rätt djupa. Om någon får för sig att läsa gamla inlägg så gör den personen nog bäst i att börja från början.
Men i höst blir det bättre! Trots att den här säsongen har varit den sämsta i kennethharbloggs historia så kan jag redan nu lova att nästa säsong blir den bästa någonsin! Den 1 september återvänder jag med förnyad kraft och nya historier. Är redan tokladdad!


Tidigare år har jag inför ledigheten noterat att "när jag vaknar upp i morgon har jag sommarlov", men någon sådan notis blir det inte i år. För jag har ingen aning om när jag får sommarlov eller om jag ens får det. Så fort Thomas har läst igenom mitt arbete så väntar en period av rapportrevidering och när det är klart så är det dags att börja förbereda redovisningen. Jag ska fixa en PowerPointpresentation och skriva manus som räcker i en halvtimme. Och sen ska jag lära mig manuset utantill.
Halvvägs in i juli är det sedan dags för sommarkurs kombinerat med plugg inför höstens kurser. Och sen har jag en hel del sidoprojekt utanför skolan också.

Men så klart kommer det att bli en del ledig tid också. Bland annat så är det ju fotbolls-EM i sommar. Det får man ju inte missa! Jag tror att Sverige kommer att gå vidare från gruppspelet. Ukraina är det sämsta laget i EM, England lyckas aldrig i stora mästerskap och Frankrike befinner sig mitt i en generationsväxling och kommer nog peaka först i VM 2014. Så det ska nog kunna bli lite blågul glädje i Ukraina i sommar. I övrigt ser Spanien starka ut som vanligt och Tyskland lär nog gå långt. Men jag vill faktiskt varna lite för Danmark. De har hamnat i "Dödens grupp", men det behöver inte alltid vara negativt. Vinner de bara rätt match kan de faktiskt gå vidare till kvartsfinal. Och då väntar typ Ryssland eller Polen. Inte direkt jätteskrämmande motstånd. Sedan är de bara en match från final.

Där Sverige väntar...



Några nya TV-serier i sommar då?
Japp! Tre stycken inplanerade. Unforgettable, Pretty Little Liars och Lost.
Sedan blir det en hel del "gamla" serier också. Vampire Diaries, 90210, Community, Gossip Girl, Lois & Clark, Supernatural, Curb Your Enthusiasm... and after that I'll just wing it!
Jag funderar lite grann på om jag ska kolla på Cougar Town säsong 3 eller inte. Jag kan nog tänka mig att ha den som min nya skräpserie nu när Two And A Half Men har säsongsuppehåll. Men jag får se. (Eller inte...)



Nu ska jag iväg och träffa några fler kändisar. Ska äta middag med AIK:s ishockeylag. Tydligen bjuds det på "en massa junkfood" och jag blir några kilo fetare för fjärde dagen i rad. Men det är lugnt. Jag ska börja träna i sommar. Jag har nästan helt bestämt mig för det.



Avslutningsvis vill jag bara tacka för mig och önska alla mina bloggläsare en riktigt glad sommar (och gör därför det). 

Tack och glad sommar!


Med de vänligaste av hälsningar,

Blogg-Kenneth


Kvalitetsgodkänt kvällsnöje


- Tillåt mig småle.

- Du får småle.

- Ler med öppen mun

- Finurlig


Krypande kryp


När jag är ute och promenerar och ser något litet kryp på marken så brukar jag automatiskt ta ett steg åt sidan. En godhjärtad djurvän, tänker kanske ni. Men nej, jag är rädd för att bli attackerad. Det spelar ingen roll hur litet krypet är. Jag blir rädd ändå. Det behöver inte ens vara ett kryp. Det kan vara typ en liten lövbit som blåser runt lite lätt i vinden. Rädd som fan!
Det är lite lustigt det där. Jag har en sköldpadda hemma som faktiskt går till attack med jämna mellarum, men för honom är jag inte rädd. Ser jag en igelkott (med sylvassa taggar) blir jag inte heller det minsta rädd. Skulle däremot sköldpaddan och igelkotten krympa ner till någon centimeter så skulle jag sitta på nästa tåg till Jönköping.

Jag vet inte riktigt vad det beror på. Kanske att man inte ser ansiktet. Eller att man inte vet om varelsen i fråga kan flyga. Jag brukar alltid utgå ifrån att alla småkryp kan flyga. Då kan man skratta åt dem när de kryper runt där på marken. Efter att man har tagit ett steg åt sidan då'rå.


Bättre än aktier


Vad tror ni om det här spelet inför stundande fotbolls-EM?

Danmark slår Sverige i EM-finalen.

Odds: 2 000 gånger pengarna.
Insats: 10 000 kronor.
Vinst: 20 000 000 kronor.



Är det bara jag eller känns det som världens bästa investering?


Mer kändisvimmel


Titta vilka jag stötte ihop med helt random!





Tjejerna i Face 84! (och deras numer manlige trummis...)

Ni kommer väl ihåg Face 84? Bandet som stod för den bästa låten av alla i Melodifestivalen 2008 - superhiten "Alla gamla X", som oförklarligt kom sist i sin deltävling.

Mannen som tog fotot ovan var nog lite ostadig på handen, men jag lovar att bandmedlemmarna var jätteskarpa på riktigt.


Efter att nu ha hängt lite grann med den yppersta kändiseliten så har jag kommit till en mycket värdefull insikt: De flesta kändisar är bara helt vanliga människor.
Vissa av dem kan man till och med prata med.


Did not know that.








Jag och Emma Karlsson.

Jag har drömt om hennes hönsnätsbur i fyra års tid nu.


Dagens "The Pen"


Pennan till suddet: Om du suddar bort min udd så skriver jag på din ludd.
Suddet till pennan: Skriver vad? Att du är en loser, eller?


TV stuff


Childrens Hospital är en perfekt serie när man är så trött att man inte orkar se ett till avsnitt av sin favoritserie, men ändå vill se någonting mer innan man går och lägger sig. Den är ganska rolig och avsnitten är bara 10 minuter långa. Genialt! Och Malin Åkerman är med från och med säsong 2 :)

Det tog mer än en halv säsong innan jag kom in i 90210 på riktigt. Jag vet inte varför det tog så lång tid. Jag brukar alltid identifiera mig med och heja på huvudpersonerna från första början, men nu brydde jag mig inte ens om vad som hände i deras liv. De kunde lika gärna få dö hela bunten. Men nu är jag äntligen inne i serien. Dags för ett uppehåll...

På fredag har Supernatural säsongspremiär i svensk TV. Efterlängtat så klart, men kunde de inte ha kört klart säsong 4 av Fringe först? Det här är Kanal 5 i ett nötskal. Nu kommer de förmodligen köra Supernatural under sommaren och sedan bryta den på något ologiskt ställe och därefter återgå till Fringe. Varför ska de göra det så svårt hela tiden? Kan de inte bara köra en hel säsong i sträck? Alla avsnitt har redan visats i USA!

Flikar in en grej till om Eurovision också. Lite pinsamt att Sverige inte gav poäng till varken Island eller Danmark. Cypern var helt klart värda 12-poängaren, men vi måste bli bättre på grannröstandet. Island och Danmark var ju dessutom bra.

Japp. Det var det jag hade att komma med. Lite Blue Mountain State på det här kanske?


Skulle vi inte ha skickat Danny?


I den svenska finalen tyckte jag att Danny överglänste Loreen med råge, men i kväll såg jag äntligen det stora i hennes nummer. Liksom övriga Europa gjorde. Så det är bara att lyfta på den metaforiska hatten och buga. Heja Sverige!

Men jag tycker fortfarande att Dannys nummer förtjänade att vinna. Synd att de kolliderade. "Amazing" på hemmaplan nästa år hade verkligen varit något att bita i.

Det blev en riktig festkväll det här. Redan innan finalen vann jag på tipset (trots min "svaga" modell), och fem veckor in i mitt spelande har jag återigen svarta siffror i bokföringen. När sedan Sverige vann Eurovision (och jag vann ytterligare några kronor på tipset) var det som att allting flöt ihop till ett perfekt ihopdiktat manus.

Men jag har ett klagomål. De svenska kommentatorerna. De kommenterade sönder hela festivalen. Jag hoppades nästan att Edward af Sillén skulle få en stroke så att han kunde hålla käften någon gång. Jag vill höra intervjuerna. Jag vill höra vilka bidrag som får poäng. Och att först klanka ner på programledarnas intränade skämt för att sedan fejkskratta en halvtimme åt Ginas skämt som alla vet att du själv har skrivit i förväg - det är ingenting annat än rent hyckleri! Så nej - bort med Edward till nästa år! Och inte bara Edward. Ta bort kommentatorsmomentet helt och hållet! Infoga en liten textremsa med översättningen av röstningsreglerna. Det skulle vara mycket bättre.

Nu väntar jag mig en rejäl show nästa år. SVT borde satsa på att få tillbaka Kristian Luuk som programledare. Och krydda med typ Carolina Gynning.


När finalen väntar runt ett hörn


Om några timmar är det dags för final i Eurovision Song Contest. Jag är ovanligt laddad, trots att jag inte är så jätteförtjust i Sveriges bidrag. Loreen har en bra röst men hennes låt är sjukt överskattad. Odynamisk i tempo, en emellanåt svårflirtad koreografi och är det över huvud taget någon som hör vad hon sjunger i verserna? Don't think so! Hela Europa måste ha trott att hon glömde bort texten i torsdags!
Men tydligen verkar det inte spela någon roll. Alla håller henne som favorit. Och det är väl bra.


Bidrag att kolla in lite extra i kväll: Bidrag 6-8 samt bidrag 14-17. Håller ni er borta från knastrande chips under dessa två block av låtar så ska det vara lugnt. Kanske att ni ska tugga lite försiktigt under de avslutande bidragen också. Det finns ett par låtar där som är helt okej.



Hunden från helvetet (That's Richard Lewis')


Gick hem i mörkret. Såg en man med hundkoppel. Såg dock ingen hund. Jag tyckte att det var konstigt att mannen med hundkopplet inte hade någon hund. Då såg jag plötsligen hans hund.

Det var en stor hund. Det var en lös hund. Det var en stor lös hund som kom springandes mot mig! Och det var inte direkt för att säga hej. Där stod jag, hundrädde Kenneth, med en bamsehund på väg att attackera mig. Jag valde mellan att fly för livet och att stå still. Bestämde mig för att stå still. Det var inte som att jag skulle kunna springa ifrån hunden ändå.

Hunden skällde och jag kände framtassarna i magtrakten. Jag vet inte vad målet var, men jag försökte att stå stadigt. Den skulle inte få bita av min näsa eller nå't. I övrigt spelade jag död (ståendes) tills hussen kom till min undsättning typ 20 sekunder senare. Seriöst, var du tvungen att smyga fram till hunden?!

Så fort hunden satts under koppel smet jag därifrån. Kollade inte bak och tog en omväg hem för säkerhets skull.

PS. Jag är fortfarande rädd för hundar.


ESC



Sverige är i final i Eurovision Song Contest. Inte särskilt otippat. Min favorit är dock Cypern. Jag tycker att de har årets bästa låt. (Och Turkiet har årets bästa båt!) Men det blir nog varken cypriotisk eller turkisk glädjeyra på lördag. Favoriterna är nämligen en serbisk balkanballad, några ryska tanter och svenska Loreen.
Blir det kanske rent av en blågul seger på lördag? Det är mycket möjligt.

Jag menar, Eric Saade var ju populär förra året så varför skulle det inte kunna bli eufori för Loreen? (Även om jag tyckte att Danny Saucedo var jävligt amazing...)


Övrigt från dagen: AIK vann - nice! Sebbes data sågade sönder min modell - inte så nice! 
Jag har återgått till den engelska stavningen av nice - nice!

Och för fyra år sedan var jag i Nice.


Sagan som slutade lyckligt


Kommer ni ihåg när jag såg Molly Sandén på Centralen? Och sedan en gång till på pendeltåget?
Well... i dag såg jag henne bara någon ynka centimeter ifrån mig.


Jag åkte in till Huddinge Centrum helt random. Där hade Molly Sandén en spelning helt random. Efteråt tog vi en bild tillsammans helt random. 
Nu när jag tänker på det så var faktiskt hela händelsen jävligt random.


Hur som helst så fick Molly Sandén-sagan sitt lyckliga slut här på bloggen. Och ingen är gladare över det än jag.

Eller möjligen Molly Sandén.






Dagens "The Pen"


Pennan till limstiftet: Tjena limpan! Ska du med och ta en bira eller sitter du som fastklistrad?
Limstiftet till pennan: Nej, tyvärr. Jag sitter som fastklistra... Sluta sno mina skämt, din 0.5-tönt!


Ett nytt spelexperiment


Förra året var jag med i ett spelexperiment där jag vann lite pengar genom att spela ett spel med ett gäng idioter. I går var det dags igen. Den här gången vann jag inte riktigt lika mycket pengar - för att jag spelade med ett gäng idioter.

Men det var kul i alla fall. Det känns givande att bidra till forskningens utveckling. Eller ja, ska jag vara ärlig så bryr jag mig inte så mycket om själva studien. Vet inte ens vad den går ut på. Men det ger vardagen lite mer spänning. Och det kan ju behövas nu när Parallax visas på svenska.


Trygga på brygga


Klockan är kvart över tio. Det är mörkt. Lite småkyligt i luften. Och på bryggan sitter ett kärlekspar och myser. De har suttit där i flera timmar nu. Det kan omöjligen fortfarande vara mysigt!


Sista övernattningen (...eller?)


Det gick riktigt bra i helgen och nu är jag i stort sett klar med hela rapporten. I kväll/i morgon ska jag jobba på "The Abstract", vilket är typ det viktigaste på hela rapporten. Men efter det så har jag bara förord, index och referenslista kvar. Och för det behöver jag knappast sova över.
Så det lutar mot att det här blir den sista övernattningen för terminen.

Jag har dock en långlivad dröm om att äta torsdagspankisar till frukost, så det kanske blir en till övernattning nästa eller nästnästa onsdag.


Gnaget heter laget


Vilken AIK-dag det blev! Först chockslog AIK de regerande svenska mästarna LdB Malmö med 2-0 i Damallsvenskan. Sedan fortsatte showen på Råsunda när Norrköping besegrades med hela 5-2!
Och på en avlägsen läktare satt en man och muttrade över att hans fanta var lite avslagen.

En sådan här dag är det lätt att tro att AIK är bäst i världen, men man kanske borde ta det lite lugnt i svängarna. Kvartsfinal i Champions League räcker gott och väl för mig.



År 2005 innehöll Sommarlovsmorgon ett program som hette Parallax. Jag missade nästan alla avsnitt och sedan dess har jag längtat efter en reprisering av serien. Nu har drömmen äntligen blivit verklighet och i dag satte jag mig spänt framför skärmen och drog igång första avsnittet. Vad möttes jag av då? En jävla dubbad version! Alla pratade svenska! Visst att serien i första hand riktar sig till typ mellanstadieelever, men ändå! Det hela blir så himla löjligt när man dubbar det. Varför inte lägga på lite skratt också när pappan slår i huvudet i en takbalk?

Nej, det här var inte bra, SVT. Det är nästan så att jag inte tänker kolla.


Min syrra ringde mig i går


- Har du några A4-kuvert i ditt rum?
- Ja, i bokhyllan. Ovanför TV:n.
- Aaa, där. Men jaha, är det hela A4-kuvert? Jag ville bara ha halva.
- Då är det inte A4, då är det A5.
- Jaha. Har du några såna?
- Nej.
- Nähä.


34 plottar och ett ryggskott senare


De 25 plottar som jag tidigare nämnde här på bloggen visade sig vara 34 till antalet. Dessutom visade det sig att den gråa textruta som jag av misstag infogat i första plotten hängde kvar i alla andra plottar. Så när jag äntligen hade fixat alla plottar så var jag tvungen att börja om från början igen. Då upptäckte jag att linjetexterna var inverterade, att axlarna made no sense och att en av plottarna saknade ram. Satt och kämpade i över fem timmar men nu är jag äntligen klar!

Sedan så lär väl i och för sig Thomas ha synpunkter på de flesta plottar, så om två veckor måste jag kanske göra om dem igen. Men det är framtidens bekymmer. Nu kan jag återgå till det jag har sysslat med fram till i går - att skriva text!


När jag sov över i datorsalen innan jul så låg jag på det hårda kalla golvet. Sov då bara någon timme. I natt använde jag mig av fem uppradade stolar och en stulen kudde från soffan på plan 3. Sov hela fyra timmar.
Jag var lite stel i ryggen när jag vaknade, men på det hela taget så var det faktiskt ganska behagligt. En positiv överraskning!


Dagens "The Pen"


Pennan till saxen: Hej! Gud vad fin du är!
Saxen till pennan: Håll käften, annars klipper jag till dig!


(B)loggboken - 18 maj


Sho to the bre!
Jag har redan skrivit klart de två kapitel som jag ville bli klar med i dag och klockan är inte ens halv elva! Nu är det bara plottarna kvar. Men de kommer nog bli ganska jobbiga. Jag har kod till majoriteten av dem redan, men nu ska jag infoga axelnamn, ändra axelstorlek...
Ja, jag måste verkligen axla en stor mantel...

Besviken

Axla en mantel...

Besviken

Axla...

Besviken

En mantel...

Besviken

...

Besviken


Ja, nej, men seriöst, det kommer bli fett jobbigt.



Segt


Ingen VM-final mellan Sverige och Norge. Inget av lagen gick vidare. Riktigt tråkigt. Det enda positiva med det här är att jag nu kan sitta kvar i skolan hela lördagen. Yeay.

Två riktigt sega dagar väntar mig. Jag ska skriva två kapitel, fixa 25 plottar och dessutom börja skissa på en sammanfattning. Vet inte riktigt hur jag ska klara av allt det när jag nomalt sett skriver fem rader i timmen och alla mina plottar visar tomhet, men på något sätt måste det gå.
Jag lär ju inte bli så distraherad av Achtungspelande klasskamrater i alla fall.


PS. Jag inkasserade ikväll min fjärde Topptipsvinst på 12 omgångar! Enda spelet där jag faktiskt går plus.


Sverige - Norge i VM-final?


För några timmar sedan stod Slovakien för en megaskräll när de slog ut Kanada i kvatsfinal. Inför tredje perioden mot Ryssland har Norge 2-2 och har chansen på en ännu större skräll. Praktfiasko av ryssarna i sådana fall. Men väldigt kul för publiken. Tänk om Sverige skulle få möta Slovakien i semifinal och sedan Norge i final. Hur sjukt skulle inte det vara?


Punk Det om något skulle vara pretty sick...


Men för i helvete, lebbo!



Dagens "The Pen"


Pennan till linjalen: Ska du med och käka lunch eller?
Linjalen till pennan: Nej, jag är rätt mätt.


23 minuter av mitt liv


Slumrade till på tåget och vaknade upp med Tullinge station som utsikt. Med dörrarna stängda. Ställde mig i gången så att jag inte skulle sova förbi Tumba också. Höll ändå på att göra det. Klev av. Såg Märsta-tåget inkomma på perrogen bredvid. Hann inte dit. Gick istället ett varv runt Tumba station. Såg nästa tåg inkomma. Hittade ingen ingång. Blev stressad. Såg mystisk dörr. Öppnade dörren. Kom till perrongen. Hann i sista stund på tåget. Kände mig så här:




 Åkte till Tullinge. Klev av.


The epicness from last Friday









(B)loggboken - 14 maj


Hej i näsan!
Efter att ha suttit från morgon till kväll hela förra veckan tog jag i dag en liten välförtjänt sovmorgon. Och just i dag så mötte jag min handledare på vägen till skolan.
Så nu tror han säkert att jag är värsta slappfisaren som kommer insläntrandes vid halv två och som inte jobbar över huvud taget. Men det gör jag. Det går väldigt segt just nu, men kämpainsatsen är det inget fel på.
I dag är det dags för andra övernattningen av fem. Jag har de senaste timmarna försökt beskriva min arbetsprocess, men jag får inte till det. Jag lyckas inte förklara vad jag har gjort.
Och då har jag ändå bara multiplicerat alla tal med 3!


Snart borde jag gå och lägga mig, men frågan är om det ens är värt det. Mattanten kommer vid sex, städaren kommer vid sju. Jag kan lika gärna slumra framför datorskärmen någon timme. Men det är nog bra att ta en liten paus från arbetet i alla fall. Kanske kommer jag på några bra omformuleringar i morgon bitti när datorsalen är full av skrikande andraårsstudenter.

XOXO,

Kenneth girl


50 år senare


Festen var faktiskt ganska trevlig, men kroppen värker än. Jag fick skavsår av min skjorta! Jag fick även benhinnesmärtor, en konstig knöl på knäet och ett antal sträckningar här och där.

Tröttheten kom krypandes på kvällen, men jag löste det genom att hoppa över den.

Jag hade förberett mig och tränat på Amazingdansen, men låten kom aldrig. Istället körde jag lite moonwalk (hold the moon) till Abbas "Take a chance on me".

Man fick typ åtta öl om man ville, men jag drack enbart alkoholfria drycker. Fanta.

Två glas gick sönder, men jag var redan skär.

Jag spelade air hockey utan air och med choklad istället för puck. Vann stort.

Tog luft två gånger men höll andan en stor del av tiden.

Åt tårta.


50-årsfest


Mina föräldrar ska ha 50-årsfest, vilket innebär en massa främmande släktingar och personer man inte känner men som man under en kväll ska låtsas vara bästis med.
- Tjena mannen! Hur är läget? Kom, ge mig en kram!
- Tittade inte du ner i marken när vi möttes på stan förra veckan?

Dessutom bara vet jag att 20 personer kommer fråga mig vad jag gör och vad jag pluggar. Och jag har ingen jävla aning om vad jag pluggar. För oinsatta räcker det kanske om jag svarar "matematik" och så blir de typ jätteimponerade och ba: "Wow, fan vad duktig du är". Men för dem som själva har läst lite matematik räcker ju inte det svaret. Då kommer det komma följdfrågor och jag kommer inte att kunna besvara några sådana. Så om någon frågar funderar jag på att svara att jag sitter i kassan på ICA. Ja, och så spelar jag lite trumpet också.

För det bästa med att träffa en massa främlingar är ju att man kan ljuga om typ vad som helst. Det är ändå ingen som kommer ihåg eller ens bryr sig.


Sverige vinner VM-guld!


Bara minuter efter att Sverige fått storpisk mot Ryssland sticker jag ut hakan och säger att det blir VM-guld nästa helg.
Ni vet hur man brukar säga att ett lag aldrig gör en perfekt turnering. Det är alltid någon match på vägen där man underpresterar och tappar poäng. Jag tror att det här var den matchen för Sverige. Nu blir det fem raka segrar!

Dagens glädjeämne var annars det avslutande Achtungspelet med Billy. En episk omgång!
Jag har typ gått runt och fnissat för mig själv i över åtta timmar nu. Så himla roligt!



(B)loggboken - 10 maj


Halli, hallå!
Första övernattningen sedan jag började med projektet, men knappast den sista. Det lutar mot fyra övernattningar till de närmsta två veckorna. Lite väl i överkant även för mig, men jag vill helst ha första utkastet klart den 24 maj och då måste jag kriga.
Skrivandet går väldigt segt just nu, men tydligen går det framåt. När jag tar helg kommer jag redan att ha producerat 20 sidor. Efter bara två kapitel!
Helt sjukt. Lite för mycket, känns det som. Jag vill absolut inte ha mer än 50 sidor när jag är klar, men fortsätter det så här så är risken ganska stor.


Dagens sämsta: Jag körde "Hänga Gubbbe" med Sandra och Billy, och Sandra lade ordet "dönkey". Utan ö!



Min senaste Googlesökning


"Vad är räta linjens ekvation?"


När Billy är för AchTUNG


Sebbe har gjort det till en vana att komma hit, vilket innebär att jag får spela hur mycket Achtung jag vill. Och dagen började bra. Jag,  Sebbe och Billy hade en liten "threesome" när jag stod för en smått historisk dubbel. Jag vann på både Classic och Arcade direkt efter varandra. Det har typ aldrig hänt! Självförtroendet steg och jag gick på moln (läs suddrester).
Framemot slutet av dagen hade jag och Billy en liten "privat session" och då gick det inte lika bra. Fem raka förluster. Och för att strö extra salt i såren så tappade jag en 9-5-ledning sista partiet. Det får ju egentligen inte hända, men möter man Billy så kan det faktiskt göra det. Utan att man själv spelar dåligt. Han är helt enkelt lite för bra.
Men jag blir i alla fall bättre och bättre. Klarar nästan vart tredje hål nu. Det går åt rätt hål.

Japp! Ytterligare ett hål-skämt här på bloggen! Ska det va' så ska det! Och det ska det ju. (Va?)


Back from the dead


Jag tog ett litet kort besök till "Den andra sidan" och jag har stora nyheter: Det finns ingen gud!

Däremot så finns det en liten kvinna som heter Natasha som sitter och väver några trasmattor ute i middagssolen. Hon är 164 centimeter lång, väger 58 kilogram och kallar sig själv för Elefanthoran Lundström.


True story.


Stick it to me


Det känns som att jag har en sticka i högra tummen, men jag kan inte se någon. Är det värt att skära upp hela tummen för att få svar? Ja, det är det. Vänta lite...

Nej, det var ingen sticka. Men en väldans massa blod. Vem hade trott att tummen innehöll så mycket blod? Undrar om det finns lika mycket blod i vänstra tummen. Vänta lite...

Japp! En väldans massa blod även där. Typ mer blod än i hela övriga kroppen sammanlagt. Vänta lite...



(B)loggboken - 7 maj


Helliebellie there!
Rapportskrivningen inledd på riktigt. Jag hann faktiskt skriva ganska mycket text i dag, trots ett litet Achtungåterfall. (Men kom igen, Sebbe var där! Achtungfrånvaron gäller ju inte om Sebbe är där.)
Jag är klar med det första av sex kapitel, vilket känns skönt. Å andra sidan var det det lättaste av de sex. Redan i morgon blir det tyngre. (Severe case of tyngd!)

Det värsta med att gå upp tidigt är att man blir trött tidigt. Det värsta med att man blir trött tidigt är att man inte orkar se TV-serier. Jag som precis har börjat med en ny TV-serie. 90210. Jag såg bara några enstaka avsnitt av Beverly Hills, men den här generationen ska jag följa!
Jag behöver några fler ungdomsserier. Vill ju se så många som möjligt medan jag själv fortfarande är relativt ung. Jag funderar nästan på att återuppta Gossip Girl bara för sakens skull. Vad finns det mer för ungdomsserier? Greek? Friday Night Lights? Pretty Little Liars?
Den sistnämnda har jag precis beställt på DVD, men den tänkte jag spara till de ljumma sommarkvällarna.

Hur som helst. Kandidatarbetet går bra. Jag håller min tidsplan.


1.8


Resultatet från Högskoleprovet har inkommit och jag fick 1.8! Äntligen! Då kanske jag kan komma in på någon rolig högskoleutbildning till hösten. Eller nej, vänta... det gjorde jag ju redan 2009! Vad fan skulle jag med det här till nu då?

Jaja. Gjort är gjort. (Och göras ska det ej igen...)
De fyra orden som läckte ut togs bort från provet, vilket faktiskt kostade mig 0.1 poäng från verbaldelen. Men som tur är spelade det ingen roll, tack vare 2.0 på mattedelen.

Andra bedrifter att nämna: På FIFA kvalade jag mig upp till Championship och vann FA-cupen. Slog Manchester United i finalen med 1-0. Nu får jag spela Europa League nästa säsong! Kul.


En gång är ingen säsong


Jag missade tråkigt nog AIK:s två första hemmamatcher i Damallsvenskan, men i dag var jag på plats. Tyvärr blev det inte bättre än en hedersam 3-2-förlust och räddningsplankorna börjar försvinna. AIK lär åka ur Allsvenskan redan i höst. Ironiskt nog blir matchbiljetterna då dyrare för mig eftersom det inte finns något studentalternativ i Norrettan.

På tal om Damallsvenskan. Där kan man casha in ganska friskt. Detsamma gäller hockey-VM. Alla favoriter har vunnit! Själv har jag gått över till enkronasspel, så det gör ingen större skillnad om jag vinner eller förlorar. Men för dem som satsar lite mer, typ Billy "Tjugolappen" PP, kan det faktiskt bli lite skrammel på kontot.

Nu: Trötthet.


(B)loggboken - 4 maj


Tjo-tjo-tjo!
I går skrev jag att helvetet bryter ut nästa vecka. Och det gör det. Men för att inte få en chock nästa vecka så började jag skriva rapporten redan i dag. Och det gick helt okej.
Långsamt? Ja. Okej? Ja.

Att formulera sig väl i skriven text är kul, men ibland frustrerande. Vissa meningar låter helt enkelt inte bra även om man läser dem 28 gånger i sträck. Men efter många omformuleringar har jag nu fått ihop nästan en sida text som faktiskt är... ja... helt okej.

Bara 40 sidor kvar då. Give or take.


(B)loggboken - 3 maj


Tjabalojsis!
Nu är jag klar med all kodning, all modellering och alla analyser. Jag tänkte först inkludera ordet "äntligen" i den meningen, men insåg sedan att det är nu allvaret börjar. Inga fler timmeslånga Achtungsejourer. Inga fler sovmorgnar till klockan två på eftermiddagen. Nästa vecka bryter helvetet ut. Då ska rapporten börja skrivas. Jag har lagt upp en planering där jag ger mig själv tre veckor att bli klar med hela rapporten, och med några övernattningar på schemat så ska det gå. Trots allsvensk fotboll, ishockey-VM och Eurovision Song Contest.

Men en sak slog mig när jag skapade min rapportmall. Jag har typ inget resultat. Jag har suttit med det här projektet i fem veckor men jag har ingenting att skriva i resultatkapitlet. Jag har inte ens någon frågeställning. Möjligen "Vad är den optimala Stryktipsstrategin?"
Och svaret på det är "Jag har inte hittat den. Jag tror inte att den finns."

Så jag tänkte frångå de traditionella indelningarna och istället rubricera mina stycken med en sammanfattande titel över själva innehållet. Om det sedan är en metod, ett delresultat eller en slutsats får bli en rolig överraskning för läsaren.

Men jag har ett "ess i rockärmen". Ett sidospår som blev så pass lyckat att det faktiskt skulle kunna bli ett huvudspår. Och då skulle man faktiskt kunna säga att jag har ett resultat. Så vid min muntliga redovisning så är det där jag lägger vikten. Om jag inte svimmar...


Got Access?


Köpte nytt SL-kort som tydligen skulle gälla 90 dagar från och med den dag det först användes. Första tanken som ploppade upp: Bra, nu kan jag planka riskfritt ett tag framöver.
Andra tanken: Bra idé det där med att planka riskfritt.
Tredje tanken: Riskfrit, riskfritt, tjalalalalala, tjalalalalala, tjalalalalala...
Fjärde tanken: Hmm... vänta nu...
Femte tanken: Riskfritt?
Sjätte tanken: Hmm...


Ja, och så fortsatte det så där ett tag. Men det jag kom på till slut var att om kontrollanterna skulle läsa av mitt kort så skulle det ju stå att det är ogiltigt. Och då skulle jag ju få saftiga böter! Och det vill jag ju inte ha! Det var ju för att undvika utgifter som hela den där plankningsidén föddes i första början. Så nu har jag invigt kortet. Plus lite andra saker... Blinkar


Maj, maj, måne...


När jag var mindre trodde jag att första maj var en reservdag för alla som misslyckades med sina första april-lurerier, och att man då sade "Maj, maj, måne, jag kan lura dig till Skåne" om man lurade någon. Jag menar, det var ju ganska logiskt. Ramsan är ju uppenbarligen besläktad med "April, april..."-ramsan och att gå från vart jag vill till Skåne vore en lagom begränsning för reserverna. Framför allt för alla skåningar. "Om du lämnar Skåne så kan jag lura tillbaka dig hit!"

Men tydligen är "Maj, maj, måne..." ett rent substitut för "April, april..." och alltså någonting man säger den första april. Spontant låter ju det mer idiotiskt än ett lesbiskt bachelorette, men okej. Jag får väl testa det nästa år. Vill man säga hela frasen så är det ju åtminstone kortare.


RSS 2.0