kennethharblogg

 

Och så kom den till slut. Den sista veckan av kennethharblogg. En sista chans att göra ett avtryck här i världen. En sista möjlighet att sprida mina budskap. Ja, nu har jag ju verkligen chansen att organisera det här på bästa sätt. Sätta mig ner i lugn och ro, skriva några gyllene inlägg och ge den här bloggen ett värdigt avslut.

 

Men hur kul är det, egentligen? Känns det inte lite väl förutsägbart?

Jag kör på som en helt vanlig vecka i stället. Lite meningslöst trams. Inlägg utan tanke. Det är ju trots allt det som har varit symptomatiskt för kennethharblogg i drygt tre års tid.