kennethharblogg

Det finns ju knep för att undvika dem när de kommer med sina pärmar och färgglada jackor. "The recruiters". Att ta upp telefonen brukar vara ett bra knep. Men ibland går det så snabbt. Ibland hinner man inte med. Och ibland så misstar man rekryteraren för en kåt tjej med diademfetisch som bara är ute efter lite oskyldig "morning action".

- Hej! Har du tid en minut?
- Två och en halv ska jag väl kunna klara i alla fall.
- Om jag säger vapenexport, vad säger du då?
- Ja, gärna!
- Men om jag säger vapenexport till typ Afghanistan, Iran, Egypten...
- Whatever you wanna call it, baby!
- Jag är ledsen, men då står vi tyvärr inte på samma sida.
- Jaha, det var ju tråkigt. Aja, hej då!
- Hej då!
- I love you...


Men det där gav mig faktiskt en idé. Ett bra sätt att komma därifrån utan att vara otrevlig.
Att helt enkelt tycka tvärtemot.

Amnesty:

Jag tycker att alla länder borde införa dödsstraff för jag tycker synd om brottslingarna som måste sitta i fängelse hela livet.


Läkare utan gränser:

Jag tycker inte att man ska hjälpa fok i onödan. Jorden är redan så pass överbefolkad så jag tycker bara att det är bra om det dör några stycken.


Greenpeace:

Jaha, har vi lånat Jorden av våra barn? Men jag tänker inte skaffa några barn så då gör jag ju en ren arbitragevinst på andras bekostnad. Hade du sagt att vi ärver Jorden av våra föräldrar så hade jag kunnat skänka några tusen, men nu får du inte ett öre!



Eller så säger man bara att man redan är medlem. Det brukar också funka.