kennethharblogg

Vilket händelserikt liv man lever helt plötsligt. Skriver rapport. Sover över i skolan på en fredag. Pluggar stokastiska processer med ett gäng ekonomer. Är barfota.
Det här hade jag inte räknat med när jag först började på Stockholms Universitet för snart två och ett halvt år sedan.
Men vi kan väl ta det från början.

Vaknade upp på fredagen efter ännu en tretimmarsnatt. Tittade ut, såg att det snöade, men reflekterade inte riktigt över situationen på marknivå. Så jag gjorde mig i ordning och gick ner till stationen i vanlig ordning. I gympaskor.
Innan jag ens kommit fram till garaget så insåg jag att jag hade begått ett fatalt misstag. Halvvägs till stationen var mina skor så pass blöta att man kunde tro att jag gick runt med två akvarium nertill (där mina fötter spelade rollerna som sura fiskar).
Dock vande jag mig ganska snabbt. När jag väl kommit fram till skolan hade jag nästan glömt bort det helt. Det var först några timmar senare som jag blev varse om konsekvenserna.
Hela kvällen spenderades i datorsalen tillsammans med min projektarbetspartner Anna. Vi skrev SAS-koder, "analyserade" tabeller och började skriva på vår rapport. När Anna sedan gick hem strax efter klockan 22 så gjorde jag vad jag alltid brukar göra när jag lämnas ensam i datorsalen på kvällen. (Nej, David...)
Jag tog av mig skorna. Det visade sig då att mina strumpor var mer våta än de musslor som projektarbetet handlar om. Dessutom luktade de ganska unket. Så jag tog av mig strumporna och spenderade de närmaste timmarna med fötterna fria. (Jag kan för övrigt avråda folk från att gå barfota på skoltoaletten.)
Trots kalla fötter så hade jag en riktigt trevlig natt i vilorummet. (Nej, David...) För en gångs skull fick jag sova ut ända till halv åtta, och när jag väl blev väckt var det inte av en städare utan av en student som hade omtenta i Analys III.
Sedan inledde jag en liten pluggsejour, och eftersom jag redan var i skolan så tog jag upp Anna på hennes erbjudande om att joina hennes ekonomgäng för att plugga inför tentan i Stokastiska Processer. Och därmed har jag täckt allt som nämndes i inledningen.

En parentes i sammanhanget är att ekonomerna inte ser sig själva som ekonomer och tycker att den benämningen är missvisande och konstig. Å andra sidan hänvisar de till mig som en av "programmerarna", vilket är extremt ironiskt med tanke på min laborationshistorik.