kennethharblogg

Jag vet inte hur många gånger min pappa fick in den termen i middagskonversationen, men man kunde helt klart konstatera att han var nöjd med den.
Middagen bestod av toasts med ost, tomat och julskinka. Och det var faktiskt ganska gott.
Men tomatbitarna åt jag förstås separat. Man kan ju inte låta tomaten förstöra den goda toastsmaken. Det är typ som om man skulle ha sås på kebaben.


Innan middagen fördrev jag imponerande nog tiden med att plugga. Och för en gångs skull kände jag mig inte helt bakom flötet. Jag klarade flera gamla tentauppgifter utan att ens titta i facit!
Jag har dock bara tittat på teoridelsupgifter än så länge. Så förmodligen kommer det där flötet att dyka upp framför näsvingarna inom en snar framtid.


Nu: promenix!