kennethharblogg

Det var ganska tomt på pendeltåget i morse. Och på tunnelbanan. Och i klassrummet. (Och i glaset när jag var som törstigast.) Vet inte vart alla tagit vägen, men om ni frånvarande människor läser det här så har jag en liten uppmaning till er: Håll er gärna borta varje dag. Världen blir så mycket rymligare. Som i dag, då fick jag sittplats på tåget och vågade till och med andas.


Labbandet gick lite bättre i dag. Med betoning på gick. Vi har nu i alla fall en svag idé om hur man ska lösa uppgifterna. I morgon är det handledning. Då blir det frågesejour igen. Jag tror Fredrik hatar mig vid det här laget.
"Åh nej, inte Kenneth. Han har alltid 100 frågor. Nu kommer jag inte hinna ta en kopp kaffe under rasten."

Hehe. Rast. Kommer ni ihåg förr i tiden när man gick ut och lekte på rasterna? Kråkan. Kull. Kottkastning på klassens tönt. Hehe. Det var tider det. Jag längtar tillbaka.

Å andra sidan har jag just nu min skolmässigt bästa period sedan mellanstadiet, så jag ska inte klaga. Det enda som är lite tråkigt är att jag inte fattar någonting.



Dagens onödigaste:

Att övergångsställen har en tryckknapp specifikt för cyklister när cykeltrafikljuset ändå slår om automatiskt.