kennethharblogg

Sov förbi "Slutdebatten". Den som skulle hjälpa mig att välja parti.

Jag läste i tidningen att många människor får panik och ont i magen för att de inte kan bestämma sig. Inte jag. Jag menar, det är ju inte som att min röst har någon betydelse ändå.
Till skillnad mot vad det står på valplakaten: "Din röst kan göra skillnad"

Aha, okej... det är fem miljoner som röstar men just MIN röst kan göra skillnad?

Jo, men nu när jag tänker efter så brukar det vara den där marginella skillnaden på sjunde decimalen som fäller avgörandet...

Nej, det där är bara dumheter!
"Men tänk om alla tänkte så", invänder någon.
Ja, men alla tänker inte så. Och även om de gjorde det så skulle majoriteten av dem att rösta. Och faktum kvarstår att just min röst inte har någon betydelse. Den har aldrig haft det och kommer aldrig att ha det. Så till David och Emma som försökt värva mig till Moderaterna: Finns det ens någon poäng i att försöka? Knappast.

Och detsamma gäller er rödgröna anhängare som försökt värva mig till eran sida.

"Men ooh, det är så jämnt mellan blocken nu, vi behöver bara bli några fler..."

Ja, en sisådär 300 000. Men det är lugnt, jag ringer mormor och morfar med en gång...


Att tro att ens egen röst kan göra någon skillnad är oerhört naivt och att därför jaga upp sig över detta känns väldigt onödigt.


Finns det då någon poäng i att gå och rösta på söndag (annat än att vara en god förebild för sina barn och sån't där skit)?
Egentligen inte.

Här kommer av erfarenhet argument som "Man måste ta sitt ansvar som människa" in i bilden. Men om man inte bryr sig? Eller snarare inte vet vad man vill? Skulle det då inte vara ännu mer oansvarigt att bara slänga iväg en röst på första bästa parti?

Då kan man blankrösta, säger ni. Men lika lite som en röst påverkar utgången, lika lite skiljer sig en blankröst från en utebliven röst.

Och vad är förresten argumentet för att blankrösta?
Jo, då förhindrar man att småpartier kommer in i riksdagen. Men det det egentligen handlar om är att man hindrar Sverigedemokraterna från att komma in i riksdagen. Eller hur?
Om det var Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna som låg precis på gränsen - ja, då skulle ingen klaga.

Känns ganska löjligt.

Även Sverigedemokraterna har väl rätt till en åsikt? Och om mer än 4 procent av befolkningen delar den åsikten, varför ska man hindra dem?
Hur går det ihop med ordet demokrati?

Jag har lika lite emot Sverigedemokraterna som jag har emot BK Häckens bortaklack. Det är ju inte som att alla invandrare helt plötsligt kommer visas ut om SD kommer in i riksdagen. Det enda som kan hända är att integrationspolitiken tas upp i diskussion, och vad är fel med det?

(Hade det här väckt en stor debatt i ett större forum eller vad?)

Men nu gled jag iväg lite från min huvudpoäng. Och vad var den nu igen?


Jo... Det finns ingen poäng i att jaga upp sig inför valet. Det är inte direkt något livsavgörande beslut. Du kan inte påverka utgången med din röst och det är dumt att tro något annat.
Vad du röstar på (eller om du ens röstar överhuvudtaget) spelar absolut ingen roll.



En röst gör ingen skillnad. Det är den nakna sanningen.



Men likförbannat går jag till vallokalen på söndag.