Och inuti låg pennan som jag älskar!


Det visade sig att jag hade glömt mitt pennfodral i skolan. Men ingen hade tagit det! Verkligen schysst! Så nu kan jag återigen njuta av min älsklingspenna som jag använt nästan varje skoldag de senaste fem åren. Härligt. Det kanske finns en gud ändå.

Nä, skojar bara. Det är klart det inte finns.


Nu är det derbydags!

Hjärtat säger AIK. Hjärnan säger AIK. Och paddan här bredvid mig säger att han tror på kryss.

Krossa Djurgår'n!!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0