...

 
Har ni tänkt på vad ordet "hinna" kan betyda många olika saker?
 
En ögonhinna, att hinna något...
 

FIFA-turnering!

 
FIFA-turnering hemma hos Sandy. Eller snarare FIFA-turneringar. Tre stycken. Jag vann samtliga!
Det var jättekul att spela. Det var första gången jag spelade FIFA 13. Som tur var fanns en hel del kvar från FIFA 12. Vi spelade i lag om 2. Jag spelade i tre olika lagkonstellationer och lyckades alltså vinna med samtliga. Ett i efterhand smått fantastiskt facit.
Men det viktigaste är ju inte att vinna. (Eller?)
 
På vägen hem tog jag över en gubbes sittplats på tåget. Det var ganska blött. Och jag som inte hade varit på toa på hela kvällen tänkte att "When in Rome" liksom...
 

Philosophy 101

 
Om man sjunger en låt i huvudet, skulle en tankeläsare då kunna höra melodin?
 

Ärrad av tröttheten

 
Jag somnade till framför datorskärmen i 20 minuter och när jag vaknade upp hade jag stora ingröpningar i min högra hand. Det visade sig att jag hade haft handen på mitt kollegieblocks bindande spiralgrej. Och sedan lagt hela huvudets tyngd på handen. Otur eller vad?
 
Det var dessutom inte första gången som tröttheten ställde till det för mig i dag. Dagen började med att jag försov mig rejält.
Jag är oftast jätteseg på morgonen, men det finns en sak som alltid får mig att bli pigg:
Att kolla på klockan och inse att tåget jag skulle ta gick för en halvtimme sedan.
 
Trots missödet bestämde jag mig för att chansa. Jag visste att jag förmodligen inte skulle hinna, men finns det hopperum så finns det...
Ja, jag vet inte riktigt var jag var på väg där, men ja...
Hur som helst gick chansningen hem. Efter en heroisk insats (med en väldigt hög stegfrekvens) så lyckades jag faktiskt komma i tid med typ två minuters marginal.
Dock hann jag inte köpa några KTH-mackor, vilket gjorde att lunchen blev 20 kronor dyrare än vanligt.
 
 
Ytterligare en anekdot från dagen: Mitt under föreläsningen ringde Anette Norberg till vår föreläsare. Jag hörde nästan hennes röst i bakgrunden.
 

Livet leker

 
... kurragömma.
 
 
Under sommaren skrev jag på Facebook att jag skulle börja mitt liv den 7 juli. Och då handlade det framför alt om 7 olika punkter.
Drygt två och en halv månad senare kan jag konstatera att det inte gick så bra med den saken.
 
Punkt 1: Skriva en utmärkt kandidatrapport!
Resultat: Fick D.
 
Punkt 2: Börja övningsköra!
Resultat: Kan fortfarande inte starta bilen.
 
Punkt 3: Få A i sommarkursen!
Resultat: Målet uppfyllt. Men kom igen...
 
Punkt 4: Börja träna inför basketsäsongen!
Resultat: Skadade mitt högra knä.
 
Punkt 5: Börja plugga inför höstens kurser!
Resultat: Började plugga en vecka efter terminens start och ligger i nuläget 70 sidor efter i ena kursen. I andra kursen har jag inte ens boken. Och by the way, jag går inte på föreläsningarna.
 
Punkt 6: Hemligt uppdrag i hemligt projekt!
Resultat: Hemligt.
 
Punkt 7: Gå ner i vikt!
Resultat: Vad tror ni?
 
 
Så nej, det är inte så kul just nu. Enda glädjeämnet är att det går bra för AIK. Eller nej, just det...
 

Appropå ingenting

 
När det åskar och blixtrar ute så brukar man ju avgöra avståndet till blixten genom att räkna antalet sekunder från det att blixten slår ner tills det att åskljudet hörs. "En sekund är en kilometer", brukar man säga.
Men hur går det ihop egentligen? Ljudets hastighet är ju typ 340 meter/sekund. Borde det inte då behöva gå nästan tre sekunder för att blixten ska vara en kilometer bort?
 
 
Sedan vet jag inte riktigt vad det är som låter. Om det är blixtens födelse som ger upphov till ljudet så blir väl avståndet till och med kortare eftersom blixten slår rakt ner medan ljudet letar sig till örat via en hypotenusa i en rätvinklig triangel. Och då förefaller en kilometer per sekund ännu mera ologiskt. So like... what's up with that?
 

Dagens fråga

 
Gunnar, när du har skrivit "Bedöm medelst ockulär besiktning"... menar du då att vi ska titta på grafen?
 
 

Helgen

 
 
Syftet med helgen brukar vara att ta igen sig efter veckan som varit samt att vila upp sig inför kommande vecka. Och det försöker jag göra.
Men det saknar nästan effekt när jag går och lägger mig kvart över fyra på måndag morgon och går upp kvart över sex. För då är jag ändå hur trött som helst resten av måndagen. Och tröttheten hänger sedan med hela veckan.
Man får trösta sig med att det snart är helg så att man kan ta igen sig lite.
 
 
I dag är tröttheten extra påtaglig eftersom jag åkte in till skolan supertidigt för att skriva en dikt som sedan suddades ut. Lite snopet så klart, men ändå bättre än att skriva "stor" när man menar "svår". Jag är förevigt ärrad av förra årets fiasko.
Tredje gången gillt 2013?
 
 

Hen

 
Vårens stora diskussion i alla landets medier var införandet av ordet hen i det svenska språket. Och jag insåg precis att jag inte har tagit upp det på bloggen. Så här kommer min åsikt i frågan:
Ja, det behövs ett sådant ord. Nej, "hen" är inte rätt ord.
Felet som gjordes var att man var så insnöad på att hitta ett mellanting mellan han och hon att man inte ens funderade på om ordet var lämpligt eller inte. Resultatet blev ett kontslat ord som är svårt att urskilja i en mening. Hen är inte ett naturligt ord. Det rullar inte behagligt på tungan och när man ser det i skrift känns det bara töntigt.
 
Och det roligaste av allt är att typ ingen över huvud taget ens verkar ha funderat på hur hen ska böjas. Vad är hens motsvarighet till honom och henne? Honne? Henom? Hummus?
Jag har läst hundratals artiklar, notiser, debattinlägg om det där ordet. Ingen har tagit upp det. Ingen har ställt sig den frågan. Det var typ det första jag tänkte på när jag hörde ordet.
 
Men hen som kom på ordet kanske har en plan. Det skulle vara intressant att prata med hummus.
 
Yeah, I suppose that works...
 

The Alternate Kenneth

 
Pling plong! Hej, tjena! Tja!
 
Lördag natt nu igen. Fest som vanligt. Ute på nattklubb. Äger dansgolvet. Dricker gratis drinkar från en berusad tjejs navel och slänger håret fram och tillbaka som en äkta 80-talist. Plus att jag har fått en hamburgare uppkallad efter mig. McKonrad!
Så ja, inte riktigt efter mig då, men vad fan... här på festen kallar alla mig Mr Awesome ändå.
 
Nu är det snart dags för mig att tagga. Ska hem till en polare och dra en lina.
 
Ciao!
 

Knot again!

 
Så typiskt! Jag knyter skon med dubbelknut. Glömmer bort att jag knutit skon med dubbelknut. Försöker knyta upp skon genom att dra i skosnöret. Drar åt knuten ännu hårdare.
Gör istället den där ascoola grejen när man tar hjälp av andra foten och pressar ut foten ur skon. Nästa gång jag sätter på mig skon glömmer jag bort att jag redan har en dubbelknut och knyter en gång till. Har då alltså en trippelknut och den är det inte ens värt att försöka få upp.
 
Så min planerade pluggsejour får vänta ett tag. Jag har fan andra problem här hemma just nu.
 
 

Europa League: Utspelning!

 
AIK spelade ut Napoli i första halvlek. På riktigt alltså. De dominerade på planen, ägde bollinnehavet, skapade massor av chanser. Borde ha haft ledningen med minst 2-0 i halvtid. Istället låg de under med 1-0, helt oförståeligt sett till matchbilden. I andra halvlek stagnerade spelet efter att Napoli gjort ytterligare ett mål från ingenstans och man kan konstatera att det inte var AIKs dag. Det blev till slut hela 4-0 till Napoli. Den turen AIK hade borta mot CSKA, den turen hade Napoli nu. Gjorde mål på alla sina chanser, medan AIK tyvärr var lika ineffektiva som mina bantningsmetoder.
Trots att segern var oförtjänt så är ju fyra mål inte bara tur. AIKs backlinje kom inte upp i normal standard och målvakten hade tydligen bestämt sig för att ha 0 i räddningsprocent.
Fyra positiva saker inför fortsättningen:
1. Spelet. Spelar AIK så här bra i Allsvenskan så blir det guld. Ingen tvekan.
2. Spelschemat i Europa League. Svåraste matchen avklarad. Poängchanserna betydligt större i återstående matcher.
3. PSV förlorade. Om målet är att ta sig vidare från gruppen så krävs det att åtminstone två andra lag snor poäng av varandra. Dnipros 2-0-seger mot PSV talar för att det kan bli just så.
4. Underskattning. Dnipro och PSV lär inte direkt börja skaka av 0-4 mot Napoli. AIK kan fortsätta slå ur underläge.
 
 
Även Helsingborg åkte på torsk. Förlorade med 1-0 borta mot Levante. Matchen var dock väldigt jämn. Levante kom undan med blotta förskräckelsen. Helsingborg visade prov på bra spel, vilket bådar gott inför framtiden. Men om Napoli är den svåraste motståndaren i AIKs grupp så är Levante den lättaste i Helsingborgs dito. Och den här förlusten förstörde nog Helsingborgs alla chanser till avancemang.
 
 
Så sammanfattningsvis förtjänade båda svenska lagen poäng, men inget lag fick det.
 
Buhu.
 

Europa League: Premiär!

 
AIK stod för en riktig superskräll när man slog ut storsatsande CSKA Moskva i sista kvalrundan. Efter en sensationell 2-0-seger på bortaplan ställs man nu mot lagen Napoli, PSV Eindhoven och Dnipro Dnipropetrovsk i det prestigefyllda gruppspelet som inleds i kväll. AIK har fått den, på pappret, tuffaste tänkbara starten - Napoli borta! Å andra sidan så älskar AIK att slå ur underläge. Och kan man slå CSKA Mosva borta så kan man slå vilket lag som helst i den här gruppen.
Med det sagt så blir jag oerhört förvånad om AIK tar poäng i mer än två av sex matcher. CSKA Moskva är visserligen bättre än samtliga lag i AIKs grupp, men det var ju inte som att AIK spelade ut dem i bortamötet. AIK hade tur. Gjorde mål på två av tre chanser. CSKA hade 31 avslut, varav 10 var riktigt bra. Normalt sett hade CSKA vunnit den matchen med 3-0.
Men AIK har flytet i år. Har en riktigt stabil defensiv och har spelare som vill och orkar kriga. Och tror spelarna att allting är möjligt så kan det ibland vara det.
 
På andra sidan Medelhavet inleder Helsingborg sitt Europa League-äventyr borta mot Levante. Helsingborg har hamnat i en på pappret lättare grupp än AIK, men har inte samma flyt och spelar inte med samma självförtroende. Är inte heller lika bra defensivt, vilket brukar vara nyckeln om man vill lyckas i Europa.
 
 
Tips inför premiäromgången:
 
Napoli - AIK
Härom natten drömde jag att matchen slutade 0-0 och om det skulle bli verklighet så skulle det vara ett kanonresultat för AIK. Men mina drömmar har aldrig slagit in och det lär nog inte börja nu. Å andra sidan brukar inte mina tips heller vara särskilt bra, vilket jag hoppas är fallet även i dag.
 
Kenneths tips: Napoli - AIK 4-0
 
 
Dnipro Dnipropetrovsk - PSV Eindhoven
Ett okänt lag från Ukraina mot ett målsprutande holländskt storlag. Jag vet inte. Typ lika?
 
Kenneths tips: Dnipro Dnipropetrovsk - PSV Eindhoven 2-2
 
 
Levante - Helsingborg
Levante är inte särskilt heta och Helsingborg är nog minst lika bra. Vek dock ner sig i mötet med Celtic och lär få det jobbigt även i dag.
 
Kenneths tips: Levante - Helsingborg 3-1
 
 
Twente - Hannover
Twente har vunnit samtliga matcher i ligan den här säsongen. Lär ta en ny skalp i afton.
 
Kenneths tips: Twente - Hannover 2-0
 
 

One Direction Song Lyrics

 
... and I can't believe you don't kno-o-ow
You don't know your beautifu-u-u-ul
That's what makes you beautiful!
 
 
 
Om det är det faktumet att hon inte vet att hon är vacker som gör att hon är vacker så är det ju så klart att hon inte vet att hon är vacker, för om hon visste att hon var vacker så skulle hon ju inte längre vara vacker.
 
Undrar om Stockholms universitet tar upp det i sin paradoxkurs.
 
 

Pictures from last week

 
Jag fortsätter på gårdagens tema och bifogar i dag några bilder från den gångna veckan.
 
 
 
- Men Kenneth, varför har du inte läst sidorna till i dag?
- Eh, alltså... jag har varit lite upptagen...
 
 
 
 
 
 
Monsterutdelning på Powerplay. Ofta Västerås slår Almtuna borta!
 
 
 
 
 
 
Spam-Anna i farten igen...
 
 
 
 
 
 
Hej då den godaste yoghurten någonsin!
 
 
 
 
 
 
 
Och hej framtida profilbild på facebook!
 

Åh, vilket derby!

 
(Visst har ni saknat den rubriken?)
 
När jag äntligen återvänder till att blogga i realtid så väljer jag att skriva om i går. Men det här var faktiskt lite för stort för att inte nämna på bloggen. AIK slog Djurgården med 3-0!!! I sista derbyt på Råsunda! Och nu är de bara två poäng bakom Elfsborg i jakten på guldet!
 
Faktum är att AIK är så pass bra nu att jag till och med ser dem som huvudkandidat till guldet. Skrällsegern borta mot CSKA Moskva var en sådan positiv injektion att allting bara flyter på för tillfället. Nu hoppas jag bara att eventuella motgångar i Europa League inte får motsatt effekt. Det är väl det som om möjligt talar emot AIK just nu. På torsdag väntar Napoli...
 

Slut på sommArkursen!

 
(skrivet den 23 augusti)
 
Tentan var plättlätt och föga förvånande fick jag ett A. Det blev till och med full pott.
Även Bilsh och Davomundo fick betyg av den ädlaste valören.
 
Lustigt nog var dock vi tre de enda på hela kursen som fick A. Helt sjukt faktiskt. Enklaste tentan någonsin och folk fick typ Fx.
 
 
Jaja. "Easy A" är inte längre bara namnet på en halvdålig film som jag somnade till förra veckan. Det är numer även en sammanfattning av sommarkursen jag läste år 2012.
 

En dag kvar till tentan (vad fan är detta för skämt?)

 
(skrivet den 15 augusti)
 
I morgon har jag tenta i min sommarkurs. Eller snarare "tenta". Nej, förresten: tenta!
Teorin är busenkel, uppgifterna är ännu enklare och här kommer finalen: Man får ha kursboken samt egna anteckningar med sig på tentan.  Alltså, det är nästan så att man smäller av. Ingen kan någonsin ha fått F på den här kursen!
 
Så här lyder skattningsskalan:
 
A - 90 %
B - 9 %
C - 1 %
D - 0 %
E - 0 %
F - 0 %
 
 
Det enda som kan förhindra ett A är att jag missförstår en fråga och svarar på någonting helt annat. Eller om Patrik ger en massa avdrag för att jag inte förklarar varför tärningen antas ha sex sidor.
Men det tror jag inte att han gör. Den där Patrik verkar vara fett skön!
 

Sommardikt

 
(skriven den 5 augusti)
 
Ute skiner solen
Jag ligger i solstolen
Jag ser en haj i poolen
Jag hoppar i
 

Körlektionen från helvetet (That's Richard Lewis')

 
(skrivet den 1 augusti)
 
Första gången bakom ratten i en bil. Sista gången som jag drömmer om körkort.
Bokade min allra första körlektion och visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig. Jag borde ha väntat mig kaos.
Jag fick motorstopp 24 gånger. Kom iväg utan motorstopp tre gånger. En av de tre gångerna körde jag dock för långsamt, vilket resulterade i ett motorstopp. Jag lyckades inte köra rakt, jag kunde inte riktigt svänga och jag vet fortfarande inte om man ska gasa eller inte medan man åker. Och den där jävla kopplingen, vad fan är det?
 
Det enda momentet jag lyckades med var att ställa in sidospeglarna. Körskoleläraren ba: "Oooh, vilken naturbegåvning! Synd bara att du använde fel hand..."
 

Ensam hemma

 
(skrivet den 8 juli)
 
Jag fick äntligen chansen att vara ensam hemma mer än ett par timmar i följd. Närmare bestämt i två veckor!
 
Det första som hände var att jag hade sönder en tallrik. När jag sedan skulle plocka upp skärvorna började jag blöda på långfingret och blodade ner hela vardagsrumsduken. Värsta tänkbara start!
Det kommande dygnet gick såret upp fyra gånger och jag blodade då även ner min tröja, mitt lakan och den nyligen ersatta vardagsrumsduken.
Situationen var ohållbar och det hela slutade med att jag gick runt med tejpat finger resten av veckan.
 
Efter det fortlöpte tiden utan större incidenter, men jag lärde mig ändå en hel del värdefulla läxor inför framtiden:
 
- Låt inte köttfärsen ligga framme mer än två dagar
 
- Att fönstret är stängt betyder inte att folk inte kan se in
 
- Plastblommor bör vattnas med måtta
 
Och sen den kanske viktigaste läxan av alla: Utgångsdatumet för leverpastejen gäller bara om man inte har öppnat förpackningen.
 
Eh-host eh-host.
 

OMG(ång 1)!

 
En pinsamt dålig inledning av AIK. Suddentorsk mot Timrå. Riktigt kasst!
Och min flippkandidat Modo förlorade med 5-1...
 
Men jag får glädja mig åt att Powerplaysäsongen började bra i alla fall. Jag fattade rätt beslut och fick åtminstone en liten belöning för det.
 

Elitserien 2012/2013

 
Nu är det bara några minuter kvar till nedsläpp i årets Elitserie. Brynäs är titelförsvarare, Timrå är sistaplatsförsvarare och Djurgården är inte ens med längre. Här är mitt tabelltips:
 
1. HV71
Har varit ett topplag i flera år och brukar alltid prestera i seriespelet. Har dessutom en grym försäsong bakom sig.
 
2. Luleå
Har blivit bättre och bättre de två senaste åren och utvecklingen ser ut att fortsätta i år. Guldkandidat!
 
3. Skellefteå
Lyckas av någon anledning inte få till det, men liksom... de är ju bra...
 
4. Modo
Alla säsonger behöver en flipp, ett lag som överraskar positivt. Min flippkandidat är Modo. De verkar ha funnit en bra dynamik i truppen.
 
5. Brynäs
De regerande svenska mästarna har tappat sin guldklimp nummer ett, vilket kan påverka. Men inte ens förra säsongen dominerade de i seriespelet.
 
6. Färjestad
Ett solklart slutspelslag, men inte mycket mer. De har tappat den slagstyrkan som tidigare definierade dem.
 
7. Frölunda
Det känns som att det kan gå lite hur som helst för Frölunda i år. Varför inte en mittenplacering?
 
8. AIK
Har tappat en hel drös spelare som alla var riktigt bra. Men detta medför i sin tur att AIK, trots två raka semifinalserier, återigen kan slå ur underläge. Och vi vet ju alla hur det brukar gå då. Så vi säger väl SM-guld...

9. Växjö
Har värvat Robert Rosén från AIK och ser i övrigt rätt stabilt ut. Är på allvar med i kampen om slutspel.
 
10. Linköping
Här skulle vi haft årets flopp, om det inte vore för att de var så dåliga redan förra året. Dock har de värvat Roger Melin till tränarposten och han har ju en tendens att lyfta underdogs.

11. Timrå
Förra året tippade jag dem ovanför nedflyttningsstrecket. Det misstaget gör jag inte om i år.
 
12. Rögle
Jag kan inte göra annat än att tippa nykomlingen sist. De har knappt förstärkt laget sedan förra säsongen och då kom de bara femma i Allsvenskan.
Rögle blir superjumbo!
 
 
 

Dripp dripp

 
(skrivet den 3 juli)
 
Vad är det som droppar? Jo, det är jag. Jag är precis hemkommen efter en spontan simtur.
Så här i efterhand känns det lite märkligt eftersom
 
1) Jag är inte särskilt spontan
2) Jag hatar att simma
 
 
Men av någon anledning trotsade jag mina ideal och nu sitter jag här och är blöt.
 

Vampire Diarrhea

 
(skrivet den 30 juni)
 
Det har blivit mycket vampyrer för min del på senaste tiden. Bara den här veckan har jag sett Vampire Diaries säsong 3, Twilight-triologin och den amerikanska versionen av Låt den rätte komma in.
Och det är väl inget snack om vilket av dessa verk som är det sämsta?
 
Twilight alltså. Fy fan vad dåligt det var! Typ ingen handling, nästan inga vampyrgrejer. Huvudrollsinnehavaren är en relativt osympatisk tjej som bara går runt och är deppig hela tiden. Och filmtitlarna har ingenting med själva filmerna att göra. Eclipse? Nej, det var ingen jävla eclipse i filmen. New moon? Nej, det handlade inte om någon måne. Och Twilight? Är det någon som vet vad fan det är?
 
Nej. Pinsamt dålig triologi. Jag fattar verkligen inte hur den kan ha blivit så populär. Så snygg är väl ändå inte Robert Pattinson?
 
 
Vampire Diaries är å andra sidan grymt bra. En massa handling, en jävla massa vampyrgrejer. Och en huvudrollsinnehavare som man tycker om direkt.
Det enda man skulle kunna klaga på är att vampyrerna inte direkt har några svagheter. De kan äta vitlök, de syns i speglar, de rubbas inte av kors eller vigvatten. De är allergiska mot järnört, men kan bli immuna om de förtär det löpande. De måste bli inbjudna för att kunna äntra ett hus, men det kan enkelt lösas genom att döda den som bor i huset.
Och just ja, de kan vistas i solljus.
 
Men det har jag faktiskt inga problem med alls. Handlingen är asgrym och dramatiken är på topp. Every night's a delight när man kollar på Vampire Diaries!
 
 

Battle of the poor

 
(skrivet den 4 juni)
 
När man åker pendeltåg är tiggare ett relativt vanligt inslag. Senaste två veckorna har det varit i genomsnitt en tiggare per dag. I dag när jag åkte pendeltåg kom det tre tiggare - på samma resa.
 
Det började med den gravida kvinnan som passar på att mjölka ur de sista pengarna innan barnet föds. Efter det ligger hennes sympatier blott i att hon är marginellt sötare än den genomsnittliga tiggaren.
Ett par stationer senare kom en av lappsnubbarna med två barn "var ett är sjukt i leukemi".
Samtidigt, men från andra hållet, kom en tiggare utan vare sig lapp eller barn i magen. Han hade istället ett litet tal förberett: "God dag, skulle du kunna skänka en krona?"
 
De möttes mitt i vagnen. Jag satt på helspänn. Skulle det bli slagsmål? En aggressiv ordväxling? En iskall blick?
Så blev det inte. De var istället hur trevliga som helst mot varandra. Nickade och log. Avbröt tiggandet. Gick och ställde sig vid var sin dörr.
 
Jävla hedersamma nissar.
 
 
 
 
 
 

Nästa vecka: Sommarvecka!

 
Förra året körde jag en sommarvecka på bloggen. En vecka där jag publicerade inlägg skrivna under sommaren. Blev det en succé? Nej. Kommer jag att göra samma sak i år ändå? Ja.
Måndag, tisdag, onsdag, fredag, lördag och söndag kommer jag att blicka bakåt mot det som har varit istället för att anamma det som sker nu.
Torsdagen kommer däremot att ägnas åt Elitseriepremiären i ishockey.
 

Banankontakt

 
Här sitter jag en söndagseftermiddag och njuter av banankontakt med Lasse Åberg.
 
Visste ni att han har skrivit en låt om det också?
 
 

Robinson

 
Robinson är ett av Sveriges absolut bästa underhållningsprogram - alla kategorier. Nu är ju i och för sig underhållningsprogram en kategori i sig, men den innefattar trots allt ganska många olika TV-program. Och där tillhör Robinson toppen. När man sedan tar tillbaka gamla deltagare och låter dessa göra upp med varandra - ja, då har man rena guldgruvan. Här hade TV4 chansen att säkra upp stabila TV-siffror hela hösten. Robinson är ju som gjutet för lördagar klockan åtta. Istället visar TV4 alla avsnitt under en treveckorsperiod och viger lördagkvällarna åt Körslaget. Va?!
 

Kräftskivans återkomst

 
Av okänd anledning bestämdes det att förra årets kräftskiva skulle få en uppföljare i år.
 
Och ja, kräftlyktorna är tillbaka.
 

En sopa till stuDent

 
Jag fick min dom och betyget var ett D. Snäppet bättre än E på gränsen, men fortfarande som bäst okej. På enstaka kurser är jag helnöjd om jag bara blir godkänd, men det här var inte bara en kurs i mängden. Det här var mitt självständiga arbete. Som jag har jobbat med i ett halvår. Och jag har gjort mitt absolut bästa.
 
Inför projektet hoppades jag på A eller B, C var uttalat accepterat. Men ett D... nej, jag kan faktiskt inte känna någon glädje över D:t (lol!). I stort sett alla får toppbetyg på sina kandidatarbeten. Ett D är normalt sett ekvivalent med ett slarvigt verk ihopslafsat på två veckor.  Och det här är alltså min absoluta toppnivå.
 
Sen hjälpte det kanske inte att jag åt en krita under redovisningen och att jag i en utvärdering kallade examinatorns tenta för ett skämt på dagisnivå.
 
Men D är trots allt ett godkänt betyg. Och inom några veckor kommer jag att ha mitt diplom.
 
 

Lida

 
Här är fint, likt en tårta med glitter
Här är lugnt, hör dock fågelkvitter
En lätt bris rufsar till mitt hår
Typiskt! Jag som kammade mig i går
 
Plötsligt ekar det av skrik och joller
när eleverna börjar leta kontroller
Alla verkar vara otroligt smarta
Vet precis vart de ska efter en blick på sin karta
 
Jag bland oändligt många träd börjar vandra
men jag tycks ligga efter alla andra
De frågar: Var är sexan? Var är sjuan? Vet du de´?
Jag springer och undrar: Var är nummer tre?
 
Granarna barrar, grenarna knäcks
när jag letar efter kontroll nummer sex
Bland höga berg och uppstickande rötter
får man se upp med var man sätter sina fötter
 
Tiden är slut och jag återvänder
med karta och svarskort i mina händer
Tyvärr är svarskortet inte komplett
Jag bommade fyra, typ allting gick snett
 
Medan jag gör en ansats att tugga på barken
känner jag doften av jord stiga från marken
Barken är smutsig och klippig, men jag
är ändå inte så hungrig i dag
 
En skrämd hare under grillplatsen ilar
medan en annan ligger tyst och vilar
Jag går och granskar gräset: grönt, dock fullt av nedblåsta blad
Jag ser en stor sol stråla (skönt!), men jag är inte glad
 
Folk börjar gå, här är åter lugnt
Hur känns det då? Bra, men just nu är det tungt
för det spelar ingen roll hur mycket man vill
Att göra sitt bästa räcker inte alltid till
 
 
 
 

Dagen O

 
En lite småkylig torsdag i september. Det får mig att tänka tillbaka på orienteringsdagen på Tullinge Gymnasium. Vi sprang runt i skogarna vid Lida friluftsgård. Vi fick ett antal timmar på oss att hitta tio kontroller.  Jag hittade sex. Trots karta, kompass och en rätt bra kondition.
Året efter kom jag tillbaka för revansch. Hittade åtta kontroller. Och då var det ändå exakt samma bana!
Jag var en av tre personer som inte klarade det. Och då var de andra två personerna två tjejer som var förkylda och därför bara gick runt.
 
Nä, det där med orientering var inte någon höjdare. Jag var rent ut sagt askass. Precis som på skridskoåkning, simning, dans, klättring, brottning, gymnastik, rugby, spinning, styrketräning, friidrott och flertalet bollsporter.
 
Visste ni förresten att jag fick MVG i Idrott & Hälsa?
 
 
Men för att återvända till orienteringsdagen. Jag skrev en dikt där på Lida. Jag tänkte publicera den på bloggen senare i kväll.
 
Jag måste bara hitta den först.
 
 

Timmarna efter döden

 
Ja... någon sönderägning blev det ju inte. Snarare det motsatta. Skakande ben, darrande röst och ett par obligatoriska skämt som inte alls uppskattades av examinatorerna.
Efteråt briserade bomben av frågor. Jag fick stå där i typ 15 minuter medan examinatorn betade av hela sin lista. Jag kunde svara på hälften av frågorna. Andra hälften svarade jag på någonting helt annat.
Jag har ännu inte fått något betyg eller omdöme, vilket förmodligen är mer dåligt än bra.
 
Men jag har i alla fall fått stöd och uppskattning från andra håll. Bashar skickade precis ett uppmuntrande sms och Davomundo gick all in med blommor! Ett jättestort tack för det!
Det värmer.
 
(Till skillnad från mina jeans under redovisningen...)
 
 
Nu: Bantningskur!
 
 

Timmarna innan döden

 
"Jakten på den optimala Stryktipsstrategin". Så heter mitt kandidatarbete. Det är snart bara två timmar kvar till redovisningen och nu börjar nervositeten komma krypande.
 
Jag ska prata i 35 minuter utan avbrott. Och sen svara på frågor i ytterligare 10-15 minuter.
Hur fan ska det gå till? Jag som blir nervös av att svara ja vid upprop.
 
 
Än värre är att jag är sist ut. Jag hinner bygga upp ångesten i två timmar innan det är dags.
Och om inte det vore nog: Precis innan mig ska fullblodsproffset Sebastian redovisa sitt superarbete. Vad det handlar om? Stryktipset!
 
 

Dagen innan döden

 
Hej Kenneth,
 
jag är examinator på ditt examensarbete. Efter att ha läst det och pratat med Martin Sköld som är studierektor är bedömningen att det ligger på gränsen mellan ett underkänt och ett E.
 
 
Det mejlet är ju kul att få en vecka innan man ska redovisa.
 
 
Nu har den där veckan passerat och i morgon är det presentationsdags. Jag har typ gått runt med en metaforisk klump i magen ända sedan jag fick det där mejlet. Mejlet har byggt på den ångest som redan fanns där innan. Det här är mitt livs hittills viktigaste redovisning och så går examinatorn in och sänker mig totalt. På gränsen mellan underkänt och ett E. Hade någon sagt det till mig för två år sedan så hade jag sagt typ: "Ja, och trianglar har tre hörn." Men faktum är att jag har investerat väldigt mycket tid och energi (till och med pengar) i det här projektet. Jag har gjort mitt absolut bästa ända från början. Och jag trodde faktiskt att det skulle räcka.
Nu kanske det i och för sig gör det till slut. Men ändå. Ett E på gränsen. På ett moment som typ ingen någonsin tidigare har kuggat. Nej, det kanske är dags att spräcka bubblan jag lever i. Att vakna upp. Att inse att jag inte är någon matematiker. För det är jag ju inte. Jag har aldrig varit det. Kommer troligtvis aldrig att bli det.
Men seriöst, vem bryr sig om matematik? Typ en massa siffror på ett papper.
 
 
Med det sagt så planerar jag att äga sönder redovisningen i morgon. Om jag blir underkänd så ska jag åtminstone bli det med värdighet.
 
 
Dagens ord: Lutfisk.
 
 

Ett brev jag skrev

 
I och med skolstarten i morgon är sommaren definitivt över. Och jag ser tillbaka på ännu ett misslyckat år ur sommarjobbsperspektiv. Jag fattar inte, jag som verkligen satsade stenhårt på det personliga brevet i år.
 
 
Tjena jabronies! Kenneth här. Jag vet att ni dissade min ansökan förra sommaren men jag har blivit fett mogen sedan dess. Jag tar eget ansvar, duschar tre gånger i veckan och är bara ett halvår från att kunna ha håret i hästsvans. Plus att jag nästan fick full pott på senaste tentans teoridel.
Jag har två skadade knän, en ömmande arm och ett diskbråck som kommer och går lite när det vill. Men i övrigt så har jag inga problem med de där tunga lyften som ni skrev skulle förekomma. Jag har heller inget problem med att prata med kunder. Jag är typ supersocial nu för tiden. Jag har till och med sagt hej till Molly Sandén.
Och om inte det vore nog så är jag bra på att passa tider och har lätt för att ta till mig nya system.
Den enda riktiga svagheten jag har är att jag ibland får för mig att jag är ett spöke och kastar mig hejdlöst ut från balkonger och liknande. Men det tar ju sjukförsäkringen hand om.
 
Det här jobbet skulle vara en riktigt lattjo utmaning och jag hoppas att ni överväger mig som kandidat. Tack på förhand!
 
Er Kenneth
 
 
PS. Jag motsätter mig i princip att ligga med chefen men kan göra ett undantag om hon är het.
 
 

I'M BLACK!

 
... at heart...
 
Andra dagen och redan skriver jag om AIK. Men det går så bra nu, så det är nog lika bra att passa på. Efter att AIK skrällt sig vidare till gruppspelet i Europa League så är de nu på allvar med och slåss om guldet i Allsvenskan. De upphaussade nyförvärven levererade (stundtals) när AIK i eftermiddags besegrade Helsingborg med 2-1. Nu står ligasegern mellan fyra lag: 
Elfsborg, AIK, Malmö och Häcken. Men inte fan kan det väl bli Häcken? 
Tre lag går till Europa. Ett lag vinner. Heja AIK!
 
 
Min syrra fyllde 18 år i dag. Sådant är alltid besvärligt. Tidig uppstigning, tom plånbok och en tårtfylld tunntarm som säger "Var inte du tjock redan i februari?"
Men just den här födelsedagen underlättar faktiskt mitt liv en hel del. Min syrra är äntligen 18 år. Då är det bara alkohol från och med nu då.
 
 
Dagens ord: Kompispass.
Jag tror aldrig att jag har hört det ordet användas i ett icke-ironiskt sammanhang.
 
 

God natt, Thomas!

 
Min handledare har börjat skicka sms på lite opassande tider. Och det är liksom inte några jätterelevanta sms heller. Senaste dagarna har ämnet varit:
 
"Jag hörde på radion i morse att någon med framgång har använt ett tipssystem."
 
Jaha, okej?
 
"Jag missade vad de hade gjort men det var någonting med en massa enkelrader och några skrällar. Det kanske kan vara någonting för din redovisning?"
 
Ja, det låter ju i och för sig ganska intressant. Har du någon källa?
 
"Jag har tyvärr ingen källa. Men du kanske kan lyssna igenom P1:s morgonsändning? Det borde ha varit P1 jag lyssnade på."
 
 
Efter att jag spenderat över en timme på att försöka leta upp rätt sändning och sedan gjort upprepade försök att snabbspola igenom programmet så fick jag ett nytt sms:
 
"Jag glömde skriva att det gäller hästar och inte fotboll."
 
 

I'M BACK!

 
Efter ett tre månader långt uppehåll är det nu äntligen dags för en ny bloggsäsong. Och inte vilken säsong som helst. Den bästa säsongen någonsin! Och eftersom premiärinlägget sätter tonen för hela säsongen så är ni så klart spända på vad som står härnäst.
 
Kanske en liten minidikt till allmänheten:
 
Hej, allmänheten! Jag älskar typ er!
Obesvarad kärlek, jag ser...
 
 
Eller kanske några skämt i stil med:
 
- Vad gjorde getingen när Pelle sade “Stick!”?
- Stack!
 
- Vad gjorde myran när Pelle sade "Stick!"?
- Stack!
 
- Vad gjorde bävern när Pelle sade "Stick!"?
- Stock!
 
 
Och det skulle ju förstås vara rätt kul. Men så kommer det inte att bli. Nej, jag hade faktiskt tänkt mig en liten annan approach. Jag tänkte nämligen försöka nå er via det emotionella planet. Detta genom följande korta, men smått omkullkastande, information:
 
Efter den här säsongen kommer jag att sluta blogga. Den 31 december publicerar jag mitt sista inlägg på kennethharblogg.
 
 

RSS 2.0