kennethharblogg

 

 

 

 

Det mejlet är ju kul att få en vecka innan man ska redovisa.

 

 

Nu har den där veckan passerat och i morgon är det presentationsdags. Jag har typ gått runt med en metaforisk klump i magen ända sedan jag fick det där mejlet. Mejlet har byggt på den ångest som redan fanns där innan. Det här är mitt livs hittills viktigaste redovisning och så går examinatorn in och sänker mig totalt. På gränsen mellan underkänt och ett E. Hade någon sagt det till mig för två år sedan så hade jag sagt typ: "Ja, och trianglar har tre hörn." Men faktum är att jag har investerat väldigt mycket tid och energi (till och med pengar) i det här projektet. Jag har gjort mitt absolut bästa ända från början. Och jag trodde faktiskt att det skulle räcka.

Nu kanske det i och för sig gör det till slut. Men ändå. Ett E på gränsen. På ett moment som typ ingen någonsin tidigare har kuggat. Nej, det kanske är dags att spräcka bubblan jag lever i. Att vakna upp. Att inse att jag inte är någon matematiker. För det är jag ju inte. Jag har aldrig varit det. Kommer troligtvis aldrig att bli det.

Men seriöst, vem bryr sig om matematik? Typ en massa siffror på ett papper.

 

 

Med det sagt så planerar jag att äga sönder redovisningen i morgon. Om jag blir underkänd så ska jag åtminstone bli det med värdighet.

 

 

Dagens ord: Lutfisk.