Hej då!

 
Då har tiden kommit för att säga adjö. Efter drygt tre års bloggande ska jag göra ett sista stopp på denna underbara resa. Det känns både sorgligt och sentimentalt, men samtidigt känns det helt rätt. Den här bloggen har varit en stor del av mig. Den är en del av mitt arv. När jag dör kommer jag inte att lämna kvar särskilt mycket av värde. Ingen kommer att bry sig om att jag har levt. Annat än ett namn i en databas och en tillfällig gravsten så kommer jag att raderas ur tiden. Jag brukar ibland prata om att göra ett avtryck på Jorden och det här är mitt stora avtryck.
 
Än så länge åtminstone. Som jag nämnde så är jag med i en filminspelning. Dessutom har jag ett eget sketchprojekt som jag hoppas kunna färdigställa. Jag har också en förhoppning om att någon gång i framtiden spela in en egen skiva.
Men skulle jag dö nu så har jag i alla fall åstadkommit en sak här i livet och det känns bra.
 
Det här inlägget är bloggens 1359:e. Det känns helt sjukt att jag har skrivit så många inlägg. Jag har ju inte ens någonting att skriva om. Men då är det väl på tiden att jag avslöjar en liten hemlighet.
Det mesta av det jag skriver är inte sant. Hälften av det jag har skrivit om har aldrig ens inträffat.
 
Ja, det är en liten bomb jag släpper här, sista dagen och allt. Här trodde ni att jag var den mest pålitlige snubben i världen och så visar det sig att man kan lita lika lite på mig som man litar på en person som säger att "Se upp för dårarna" är den bästa film han sett.
Faktum är dock att jag myntade för det redan i allra första blogginlägget, så för er som var med då så borde det inte komma som en superchock.
 
I dag, 31 december 2012, ska jag uttalat publicera mitt sista blogginlägg någonsin. Men det kanske man inte heller kan lita på. Det här är slutet, men inte nödvändigtvis det slutliga slutet. Det är fullt möjligt att jag gör comeback någon gång i framtiden.
I dagsläget ser jag dock inget sådant i min kikare, så därför vill jag nu ta tillfället i akt att tacka alla mina läsare.
 
Tack för att ni har varit med på den här otroliga resan! De här tre åren har bjudit på mycket, men genom allt så har bloggen varit en stabil stöttepelare. Det glädjer mig något enormt att ni har uppskattat mina inlägg så pass mycket att ni faktiskt har kommit tillbaka för att läsa fler. Denna sista månad har jag haft minst 8 unika läsare varje dag, vilket är det bästa resultatet för någon månad här på bloggen.
Jag har aldrig ångrat mitt beslut att börja blogga. Det har varit en fantastisk upplevelse och vart livet än tar mig framöver så kommer jag alltid att bära med mig de kanske tre bästa åren i mitt liv. Åren med kennethharblogg.
 
Nu är det dags att dra vidare mot nya skeden i livet och jag önskar er lycka till med vad ni än företar er! Lev väl allesammans!
 
 
Med de varmaste av hälsningar,
 
Kenneth
 

Kommentarer
Postat av: David

Nooooooo :(

2012-12-31 @ 21:34:28

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0