kennethharblogg

Redovisning framme vid tavlan. Ett inplanerat skämt. En grov förkylning.
När jag väl stod där så kände jag egentligen inte för att köra mitt lilla skämt. Var inte riktigt säker på att det skulle uppskattas. Särskilt när den person som säkert skulle uppskatta det mest inte var där.
Så jag körde en snabbversion, varpå skämtfaktorn försvann helt. Nu blev det bara konstigt. Men i övrigt gick det helt okej. Det visade sig att min förkylning gjorde mig mindre nervös, så det var ju trevligt. Dessutom hindrade den mig från att skriva snett.

Dock har den nu övergått i lätt feber och febern har hittills inte medfört något positivt.


Strax efter redovisningen stoppade jag ner handen i byxfickan (vilket jag gör några gånger per dag) och upptäckte till min stora förskräckning att min mobiltelefon inte låg där.
Jag hade glömt den hemma i bokhyllan. Jag fick panik. Visste inte vad jag skulle ta mig till.
Tänk om någon skulle ringa eller skicka något viktigt sms!
När jag kom hem skyndade jag mig in på mitt rum och slängde mig över mobiltelefonen.
Men som tur var så var det ingen som varken hade ringt eller skickat sms.
Precis som det aldrig heller brukar vara.



Dagens citat:

"Jag tycker Christoffer Persson hade en klockren analys. 'Vi måste vara där', sade han.
  Och det måste de ju vara..."

                                                                                   - Viasatexperten i matchen Rögle - Malmö